Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från granit till monument - Prat om båtar: Gör klart för våren - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
| Från granit till monument
(Forts. från sid. 5.)
limmas på stenen, varpå texten och orna-
menten utskärs och tas bort eller får
sitta kvar allt efter den ska vara för-
sänkt eller upphöjd. De friliggande
ytorna blästras därpå av blästrare. Sär-
skilt utvald, från Vättern hämtad sand,
kommer härvid till användning. Efter
blästringen hugger vissa stengravörer,
s. k. inskriptionshuggare, upp den ned-
blästrade texten, rensar och förgyller
med äkta bladguld eller svartmålar den-
samma, ett arbete som kräver säkert
och skickligt handlag. Luftdrivna mejs-
lar kommer härvid till användning. In-
nan det skyddande papperet tas bort
blästras alla oslipade ytor så att stenen
blir helt ren.
Efter att ha fått en sista översyn
och kontroll av avsynare förses de olika
stenarna nu med bultar som gjuts fast
med cement eller bly, varpå granitytor-
na tvättas. Packare verkställer emballe-
ringen i trälådor varpå beställningarna
kan effektueras. Företaget har i detta
fall ett utmärkt läge, då man endast har
ett stenkast till kaj, där exportgodset
tas ombord på ångare för vidare beford-
ran.
Vad som på sätt och vis frapperar vid
en sådan här rundvandring i ett granit-
industriföretag är, att man inte träffar
på mer än ett par stenhuggare i detta
ords vanliga betydelse. Herr Johansson
upplyser att endast undantagsvis före-
kommer huggning av råa stenar och top-
par, borthuggning av överflödigt gods,
gradhuggning av ytor etc., vilket allt
kan rubriceras som vanligt stenhuggeri-
arbete. För ca 20 år sedan sysselsattes
ett 30-tal stenhuggare, vilkas arbete nu
utförs med moderna maskiner.
Däremot förekommer skulptering, vil-
ket kan sägas vara ett förnämligt hant-
verk inom stenhuggeriindustrin. Det kan
utföras dels på fri hand och dels efter
modell av särskilt utbildade stenskulptö-
rer. För att vid modellarbete få likhet
med modellen använder stenskulptören
sig av en punkteringsapparat, som ger
samma utslag på stenen som på model-
len. Arbetet grovhuggs först med luft-
hammare varefter finare verktyg an-
vänds. Detaljer av finare slag samt slip-
ning av skulpturer utförs till en början
med slipmaskiner försedda med karbo-
rundumstift och sedermera för hand
med olika brynor av karborundum.
Västervik är ju sedan gammalt känt
för sin förnämliga träbildhuggarskola
och sedan något år tillbaka finns även
möjlighet för den som vill utbilda sig
till stenskulptör att få undervisning i
Västervik, tack vare tillmötesgående
från konsul Yngve Flink, den nuvaran-
de ledaren för AB Bröderna Flinks Gra-
nitstenhuggeri. Undervisningen, vilken är
förlagd till bröderna Flinks företag, som
upplåtit lokaler, bedrivs här i yrkessko-
lornas regi och vi hade tillfälle att av-
sluta vår rundvandring med att beskåda
några av de senaste elevernas alster och
modellen till det monument, skänkt av
Bröd. Flink, som numera pryder ham-
nen i Västervik. Den skicklige läraren
vid stenhuggarskolan herr David Karls-
son — en gammal veteran hos Bröder-
na Flink — har utfört huggningsarbetet.
Gör klart för våren |
((BIORBSITNSESTAS LOS) ESA
ver väl inte påpeka att axeln inte får
ha för stort överhäng; för axlar med
diametrar 20—40 mm bör navcecentrum
ligga högst 5 ggr axeldiam. från sista
bärlager; detta för undvikande av obe-
hagliga och farliga vibrationer med
eventuellt axelbrott som följd.
Rodret bör ur flera synpunkter inte
ligga närmare propellern än att denna
kan demonteras utan att ens rodret be-
höver vridas, dvs. i praktiken 75—100
mm från bladspetsarna.
Nästa gång ska vi tala litet om mo-
mentöverföringen från motorn. Men det
finns kanske redan en del ”utvändigt”
att pyssla med eller hur?
Till sist ”Prat om båtar” är ju en
såmlingsrubrik för diverse båtspörsmål
av allmän karaktär.
Då dessa spalters stora läsekrets är
spridd utmed hela Nordens alla havs-
kuster, insjöar och vattendrag finns det
anledning anta att flera i den händiga
läsekretsen känner till brukliga detalj-
utformningar och arbetsmetoder av, låt
oss säga lokal natur, men som kan vara
intressanta och även roliga att delge oss
övriga båtvänner. Eventuellt kan tid-
ningen också i mån av plats publicera
en eller annan ändamålsenlig båttyp.
Välkommen alltså med brev och helst
även bilder, men materialet bör sändas
i god tid eftersom förarbetet med varje
nummer påbörjas ungefär månaden före
utgivningsdagen.
Elektriska
Högtemperaturugn
med 2 ugnsrum för
1300” resp. 1000? C.
INDUSTRIUGNAR
Aduceringsugnar
Anlöpningsugnar
Bly-, tenn- och gal-
vaniseringsugnar
Degelugnar
Emaljeringsugnar
Glödgningsugnar
Härdugnar
Högfrekvensugnar
Keramikbränn-
ugnar
Klockugnar
Lödkolvsugnar
Muffelugnar
Saltbadugnar
Torkugnar
Modellbyggare och annat hobbyfolk
För händigt folk,
Teknik för Allas för-
Teckning över mer än
700 hobbyuppslag,
konstruktioner, = rit-
ningar oo. arbetsbe-
skrivningar införda i
tidningen åren 19
HH 44
N 2 1948 plus Hobby-
tjänstens standardlis-
ta erhålles för 25 öre
plus porto genom att
insända vidstående
KUPORLE EIA 7
Läs det först i TTA—fråga sedan oss
om material för bl. a.
Flyg - Tåg - Bilar - Båtar - Motorer - m.m.
TfA:s HOBBYTJÄNST
Tel. 114433 - Tunnelg. 3" - Sthlm 3
Öppet 9—-17, Lördagar 9—12.
700 uppslag endast 0:25
Jämte
HOBBYPRISLISTA
Till TEKNIK för ALLA, Box 3137, Sthlm 3
Sänd omedelbart FÖR HÄNDIGT FOLK
(700 hobbyuppslag plus Hobbytjänstens
prislista). 35 öre (25 öre plus 10 öre i
porto) bifogas i frimärken.
Namn:
2Å TEKNIK för ALLA 11/2 1949
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>