| Från granit till monument (Forts. från sid. 5.) limmas på stenen, varpå texten och orna- menten utskärs och tas bort eller får sitta kvar allt efter den ska vara för- sänkt eller upphöjd. De friliggande ytorna blästras därpå av blästrare. Sär- skilt utvald, från Vättern hämtad sand, kommer härvid till användning. Efter blästringen hugger vissa stengravörer, s. k. inskriptionshuggare, upp den ned- blästrade texten, rensar och förgyller med äkta bladguld eller svartmålar den- samma, ett arbete som kräver säkert och skickligt handlag. Luftdrivna mejs- lar kommer härvid till användning. In- nan det skyddande papperet tas bort blästras alla oslipade ytor så att stenen blir helt ren. Efter att ha fått en sista översyn och kontroll av avsynare förses de olika stenarna nu med bultar som gjuts fast med cement eller bly, varpå granitytor- na tvättas. Packare verkställer emballe- ringen i trälådor varpå beställningarna kan effektueras. Företaget har i detta fall ett utmärkt läge, då man endast har ett stenkast till kaj, där exportgodset tas ombord på ångare för vidare beford- ran. Vad som på sätt och vis frapperar vid en sådan här rundvandring i ett granit- industriföretag är, att man inte träffar på mer än ett par stenhuggare i detta ords vanliga betydelse. Herr Johansson upplyser att endast undantagsvis före- kommer huggning av råa stenar och top- par, borthuggning av överflödigt gods, gradhuggning av ytor etc., vilket allt kan rubriceras som vanligt stenhuggeri- arbete. För ca 20 år sedan sysselsattes ett 30-tal stenhuggare, vilkas arbete nu utförs med moderna maskiner. Däremot förekommer skulptering, vil- ket kan sägas vara ett förnämligt hant- verk inom stenhuggeriindustrin. Det kan utföras dels på fri hand och dels efter modell av särskilt utbildade stenskulptö- rer. För att vid modellarbete få likhet med modellen använder stenskulptören sig av en punkteringsapparat, som ger samma utslag på stenen som på model- len. Arbetet grovhuggs först med luft- hammare varefter finare verktyg an- vänds. Detaljer av finare slag samt slip- ning av skulpturer utförs till en början med slipmaskiner försedda med karbo- rundumstift och sedermera för hand med olika brynor av karborundum. Västervik är ju sedan gammalt känt för sin förnämliga träbildhuggarskola och sedan något år tillbaka finns även möjlighet för den som vill utbilda sig till stenskulptör att få undervisning i Västervik, tack vare tillmötesgående från konsul Yngve Flink, den nuvaran- de ledaren för AB Bröderna Flinks Gra- nitstenhuggeri. Undervisningen, vilken är förlagd till bröderna Flinks företag, som upplåtit lokaler, bedrivs här i yrkessko- lornas regi och vi hade tillfälle att av- sluta vår rundvandring med att beskåda några av de senaste elevernas alster och modellen till det monument, skänkt av Bröd. Flink, som numera pryder ham- nen i Västervik. Den skicklige läraren vid stenhuggarskolan herr David Karls- son — en gammal veteran hos Bröder- na Flink — har utfört huggningsarbetet. Gör klart för våren | ((BIORBSITNSESTAS LOS) ESA ver väl inte påpeka att axeln inte får ha för stort överhäng; för axlar med diametrar 20—40 mm bör navcecentrum ligga högst 5 ggr axeldiam. från sista bärlager; detta för undvikande av obe- hagliga och farliga vibrationer med eventuellt axelbrott som följd. Rodret bör ur flera synpunkter inte ligga närmare propellern än att denna kan demonteras utan att ens rodret be- höver vridas, dvs. i praktiken 75—100 mm från bladspetsarna. Nästa gång ska vi tala litet om mo- mentöverföringen från motorn. Men det finns kanske redan en del ”utvändigt” att pyssla med eller hur? Till sist ”Prat om båtar” är ju en såmlingsrubrik för diverse båtspörsmål av allmän karaktär. Då dessa spalters stora läsekrets är spridd utmed hela Nordens alla havs- kuster, insjöar och vattendrag finns det anledning anta att flera i den händiga läsekretsen känner till brukliga detalj- utformningar och arbetsmetoder av, låt oss säga lokal natur, men som kan vara intressanta och även roliga att delge oss övriga båtvänner. Eventuellt kan tid- ningen också i mån av plats publicera en eller annan ändamålsenlig båttyp. Välkommen alltså med brev och helst även bilder, men materialet bör sändas i god tid eftersom förarbetet med varje nummer påbörjas ungefär månaden före utgivningsdagen. Elektriska Högtemperaturugn med 2 ugnsrum för 1300” resp. 1000? C. INDUSTRIUGNAR Aduceringsugnar Anlöpningsugnar Bly-, tenn- och gal- vaniseringsugnar Degelugnar Emaljeringsugnar Glödgningsugnar Härdugnar Högfrekvensugnar Keramikbränn- ugnar Klockugnar Lödkolvsugnar Muffelugnar Saltbadugnar Torkugnar Modellbyggare och annat hobbyfolk För händigt folk, Teknik för Allas för- Teckning över mer än 700 hobbyuppslag, konstruktioner, = rit- ningar oo. arbetsbe- skrivningar införda i tidningen åren 19 HH 44 N 2 1948 plus Hobby- tjänstens standardlis- ta erhålles för 25 öre plus porto genom att insända vidstående KUPORLE EIA 7 Läs det först i TTA—fråga sedan oss om material för bl. a. Flyg - Tåg - Bilar - Båtar - Motorer - m.m. TfA:s HOBBYTJÄNST Tel. 114433 - Tunnelg. 3" - Sthlm 3 Öppet 9—-17, Lördagar 9—12. 700 uppslag endast 0:25 Jämte HOBBYPRISLISTA Till TEKNIK för ALLA, Box 3137, Sthlm 3 Sänd omedelbart FÖR HÄNDIGT FOLK (700 hobbyuppslag plus Hobbytjänstens prislista). 35 öre (25 öre plus 10 öre i porto) bifogas i frimärken. Namn: 2Å TEKNIK för ALLA 11/2 1949