Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50
Bd I. Nr 18. — HJALMAR 8TOLPE.
Krigsmakt och beväpning. Hären räknade före de europeiska
inflytelsernas början 368,000 man fotfolk och 36,800 ryttare, hvilka
underhöllos af adeln och i händelse af fara för landets oberoende
stäldes till Shö-guris (so statsskick) förfogande, och dessutom af 100,000
man fotfolk och 20,000 ryttare, som underhöllos af Shö-gun sjelf.
Beväpningen utgjordes ursprungligen af båge och pilar, kastspjut
och lansar.
Bågarne (Yumi) äro betydligt större än de, som brukas på
fastlandet (jfr t. ex. de kinesiske bågarne), och äro sammansatta af 3—4
på hvarandra lagda skifvor (den innersta af vaxträdet,
Rhussucce-danea, de yttre af bambu), sammanhållna af rottingsband och
lackerade.
Pilarne (Ya) förfärdigas af en bambuart och äro af en mängd
olika former, som alla hafva särskilda namn. De äro försedde med
2 styrtjädrar.
Kogren äro af flere slag. De som vanligen begagnas af
soldater och jägare, kallas siko och bäras medelst en rörlig hake fästa
antingen i gördeln eller i en i harneskets ryggstycke anbragt ring
eller ögla.
Ett annat slags koger är Yana-gui; egentligen ett fodral, som
innehåller 10 pilar, eller, som det på skyttespråket heter, »5 grepp*.
Hornbågen (tsuno yumi) kallas en liten, förr af buffelhorn,
numera af valfiskben förfärdigad båge, som kan tagas sönder i 3 delar
och användes dels som leksak, dels till skjutöfningar. Vid
marknader och kyrkofestor göra gycklare och munkar ett förmånligt bruk
af denna båge genom att i närheten af templen inrätta skjutbanor,
der menigheten mot afgift kan få försöka sin lycka. Skjutbanans
skyddspatron är vanligen någon af rikedomens 7 gudar, och träffas
någon af do 5 eller 7 små skottaflorna i midten, visar sig antingen
en inskrift, innehållande något moraliskt tänkespråk, eller, till
kring-ståondes förlustelse, en gyckelbild.
Armbost och på liknande sätt inrättade större kastmaskiner
brukades också, men äro ej å utställningen representerade.
Vägg 68. a Fyra bågar, de båda yttersta ej spända; b ett
koger, s. k. siko; C ett koger, s. k. yana-gui med tillhörande d 8
pilar; 6 sex större pilar; fl en liten båge, s. k. hornbåge,
tsuno-yumi, med f* en liten dithörande, trubbig pil; g en bågsträng; h
en broderad läderhandske med stoppad tumme: drages på den hand,
som håller bågen, för att skydda mot slaget af bågsträngen ; denna
handske är gjord för högra handen, vanligen hålles dock bågen med
den venstra; i ett pilformigt redskap med doppsko, förmodligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
