Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. - Antropologiska Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTROPOLOGISKA SÄLLSKAPETS FÖRHANDLING AB.
7
tvifvelaktiga uppgifterna i Nestors krönika om den betydande rol svenska
kolonister under och efter Ruriks tid spelat i Rysslands tidigaste historia.
De talrika fynd af typiskt svenska fornsaker, som särskildt blifvit gjorda
vid grefve Ouvaroffs kolossala gräfningar just i de trakter, som af Nestor
omnämnas s&som besatta af svenskar, gifva dock olyckligtvis ej alla de
upplysningar så vidt omfattande undersökningar eljest bort kunna lemna,
emedan närmare uppgifter om de särskilda grafplatsernas innehåll i många
vigtigare fall hittills saknas.
»
Sammankomst den 17 Februari 1877.
Herr von Möller redogjorde i ett längre föredrag för två äldre
kulturformer i vestra och sydvestra delarne af N. Amerika.
Anförandet inleddes med en blick på de byggnadsmonument, hvilka
de gamla kulturfolken i Mexico och Central-Amerika, tolteker och azteker,
efterlemnat, och gaf en liflig skildring af den höga grad af kultur, hvilken
de nämnda folken uppnått. Tal. erinrade om att toltekerne, hvilka
antagas hafva i sjette eller sjunde seklet norrifrån invandrat i det egentliga
Mexico, efter omkring 400 år undanträngdes derifrån af andra stammar
och drogo mot söder, till Guatemala och Yucatan. Sedan de derstädes
utvecklat sig till den höga ståndpunkt i kultur, som uttalar sig i deras
ef-terlemnade storartade byggnadsföretag (tack vare hvilka deras namn
ingått uti Maya-språket, Yucatan8 urspråk, i betydelsen af arkitekt!) drogo
de å nyo mot norr och återin vand rade till Mexico, h vars invånare,
ehichi-mekerne (namnet kan öfversättas med »barbarer»), de underkufvade.
Sedan toltekriket genomlefvat sin blomstringsperiod, synes det, liksom andra
riken, hafva gripits af en inre ruttenhet, i följd hvaraf det blef ett lätt
rof för de underkufvade stammarne, som ödeläde och sins emellan delade
det. De nu i sin ordning underkufvade toltekerne sökte då i sin nöd hjelp
hos de med dem befryndade Nahuatl-folken, i synnerhet hos de krigiske
aztekerne. Genom en hänsynslöst genomförd, sträng organisation lyckades
det dessa att ej blott eröfra toltekernas forna rike, utan äfven att i dessa
trakter grundlägga ett formligt verldsvälde, som först genom spaniorernes
plötsliga ankomst fick sitt bedröfliga slut.
Den kända fanatism och vandalism, med hvilka spaniorerne förgrepo
sig på det underkufvade landets konst- och literaturskatter, skildrades i
lifliga färger. Sålunda lät nya Spaniens förste ärkebiskop, Juan de
Za-muraga, från templen hopsamla alla de hieroglyfmanuskript han kunde
öf-verkomma och dermed anställa en stor autodafé. Bland de få prof på
hieroglyfskrift, som undgingo den allmänna förstörelsen, omnämndes och
beskrefs i detalj den beryktade kalendersten, som år 1790 fans på Plaza
mayor i Mexico, der fordom krigsgudens, Huitzilopochtlis, af Ferdinand
Cortez i grund förstörda tempel stått. Det tidräkningssystem, hvartill
nämnde kalendersten gifver klaven, ådagalägger att aztekerne med full
visshet och noggranhet bestämde tim marnes längd, perioderna för solstånden
och dagjämningarna, ej mindre än solens gång genom Mexicos meridian,
likasom att endast 2 timmar 3 minuter skilde deras årsberäkning från vår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
