Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. - Antropologiska Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8
Band L N:r 15.
Till denna grad af odling hade ett folk hnnnit, som ej kände jernet,
utan nödgades tillverka *sina skärande redskap af brons. Men denna brisi
ersattes genom den fulländning, till hvilken tillverkningen af bronsvapnen
var nppdrifven, så att, enligt utsago af Bernai Diaz, en af Cortez*
kaptener, Dderas lansar kunde genomstinga en sköld oeh huggvapnen voro
h vassa som rakknifvar».
Såsom en af den aziekiska kulturens skuggsidor framhöllos deremot
de, i synnerhet under 1400-talet, i bruk komna menniskooffren, h vilka,
åtminstone enligt spaniorernes uppgifter, bedrefvos till sådan ytterlighet, att
antalet menniskoskallar, hvilka voro uppstälda i templet i Mexico, kunde
af två af F. Cortez* soldater räknas ända till 186,000. Huru öfverdrifha
än dessa berättelser måste anses vara, såsom synbarligen färgade af
sp&nio-rernes bemödanden att i skarpaste ljus framställa hedendomens
förkastlig-bet och dymedelst försvara sin egen barbariska framfart, så ansåg tal. dock
menniskooffrens antal i det forna Mexico öfverträfla allt, hvad vi i detta
hänseende hafva oss bekant om andra folk. De utgöra för öfrigt, jämte
de för den amerikanska rasen utmärkande religiösa sjelfplågerieraa, en så
talande illustration af den amerikanska rasens karakter, att deras tillvaro
ej kan öfverraska.
Såsom en bjert kontrast emot de sistnämnda bruken, anfördes de väl
inrättade sjukhusen och asylerna för invalider. * Att de mexicanska läkarne
lyckades förvärfva sig anseende äfven hos sitt folks förtryckare, deraf hade
man ett, om än ensidigt, erkännande i den spanske munken Torquemadas
yttrande, att: »de vore i det fallet bättre än våra (n. b. de spanska), att
de icke drogo ut på kuren, för att derigenom öka sitt salarium».
Denna del af föredraget illustrerades genom förevisande af på talarens
föranstaltande utförda afbildningar af tempelbyggnaden i Palenque,
tempelbyggnaden i Guatusco i provinsen Vera Cruz, af den ofvannämnda
kalenderstenen m. m., m. m.
Talaren öfvergick derefter till redogörelsen för de egendomliga
bygg-nadslemningar, hvilka upptäckts uti S.-V. Colorado, New Mexico, Utah och
Arizona, och hvilka nyligen blifvit närmare undersökta och beskrifha af herrar
W. H. Holmes och W. H. Jackson (Bulletin of the geological and
geo-grafical Survey of the territories, vol. II. n:r 1, Washington 1876).
Det af mr Holmes undersökta området intager en yta af nära 6,000
eng. qv. mil (120 sv. qv. mil), förnämligast i Colorado, men inneh&Uer
äfven smala remsor af territorierna New Mexico, Utah och Arizona, och
tillhör nästan h. o. h. S:t Juan flodens, en biflod till Colorado floden,
vattenområde. Här, likasom inom hela Colorado gebitet, hafva de talrika
strömmarne under årtusenden genomskurit den till kritformationen hörande
marken och bildat djupa, af nästan lodräta sidor begränsade dalgångar, s.
k. carions, hvilka i följd af terrängens ringa lutning, fått en nästan
laby-rintartad förgrening. De flesta af dessa strömmar äro uttorkade, och
landet har i följd deraf antagit karakteren af half öken; men likväl finnas
bevis nog för att dessa trakter en gång varit så talrikt befolkade, att af
de 6,000 eng. qv. mil, som blifvit undersökta, knappast en finnes, som ej
kan uppvisa lemningar af de forne invånarnes bostäder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
