Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finna få skriftställare så väl egnade att gifva en sann och trogen
skildring af nationerna i sin helhet och individerna enskilt, af
seklerna i hela sin omfattning och epokerna i sina detaljer, af de i
djupet arbetande principerna och de i dagen framträdande
handlingarne, som han.
Han har ett eget sätt att behandla sina ämnen, i det han ej
uteslutande håller sig till det föremål han vill skildra, utan gör
otaliga utvikningar derifrån, och sällan släpper ett tillfälle ur
händerna att yttra sig i sådana ämnen, som ansluta sig till
hufvudsaken. Detta förfaringssätt, om det också å ena sidan klandras
såsom alltför omständligt, gifver dock onekligen teckningarne ett
mångsidigare intresse och har det goda med sig, att läsaren
inhemtar mycket mera af dessa Essays, än af sådana skildringar, som
hålla sig inom trängre, bestämda gränsor.
Det fängslande i stylen, det träffande i bilderna och det
lefvande i tidsmålningarne gör dessutom Macaulay, mer än någon
annan, egnad att gifva åt allvarliga och djupgående ämnen en
lättfattlig form, utan att dock låta dem förlora något af sin betydelse.
Han har en egen förmåga att kläda historiens torra fakta i en
intagande drägt och att, genom det intresse han gifver taflans
enskildheter, göra den i dess helhet intressant och lätt att fatta,
äfven för oss andeligen närsynta, hvilka, förvänjda genom att aldrig
sträcka blicken utom de allra trängsta personliga förhållanden, så
väl i böcker som i lifvet omkring oss, lätt gripas af svindel då
någon drager undan förhänget, utom hvilket vi aldrig vågat oss,
och öppnar för vårt häpnande öga en verldsomfattande synkrets.
Och finnes det också några af oss, som våga lyfta på en flik af
detta förhänge, för att få se verlden och lifvet mera i stort;
dristar sig någon att gå ut från sig sjelf och sina tankars vanliga lilla
återvändsgränd, så är det blott för att på långt afstånd kasta en
flyktig blick utåt forntidens eller samtidens historiska panorama,
hvars aflägsna konturer dock sammanflyta i ett oredigt och
suddigt virr-varr för vår svaga syn, då det sällan faller oss in att
rubba oss från vår låga beqväma ståndpunkt, för att sätta oss in
i de förhållanden, den tidsanda vi vilja studera och på så sätt
komma i rätt dager för att uppfatta både ljuspartierna och
skuggsidorna af den stora taflan. — Med Macaulay är det deremot
omöjligt att stå stilla; han drager oss ovilkorligen med sig dit der
han sjelf fattat posto, för att med klarhet och oväld kunna bedöma
sitt ämne. Han släpper icke sin läsare förr än han fört honom
upp till sin egen synpunkt, och ehuru han alltid lämpat denna
efter den tidsanda och de förhållanden, som gifvit sin prägel åt de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
