Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjliga grad. De voro inga litterära män, de voro i massa
opopulära, de kunde icke försvara sig sjelfva och allmänheten ville ej
taga dem i sitt beskydd. De öfverlemnades derför utan
skonsamhet åt satiristernas och dramaturgernas förbarmande. Den
skrytsamma enkelheten i deras drägt, deras långa böner, deras
Hebreiska namn, de bibliska talesätt de vid alla tillfällen använde, deras
förakt för verldslig lärdom, deras afsky för alla nöjen voro
visserligen ett lätt byte för beskrattarne. Men det är icke af
beskrattare, som historiens filosofi kan läras, och den, som närmar sig
detta ämne, måste noga vakta sig för inflytandet af det allrådande
åtlöje, som redan missledt så många förträffliga skriftställare.
De, som lifvade folket till motstånd, som riktade alla dess
mått och steg under en lång följd af händelserika år, som bildade,
af de minst lofvande tillgångar, den yppersta armé Europa
någonsin sett, som trampade kung och kyrka och adel under sina
fötter, som under de korta mellanskofven, mellan inbördes jäsning
och uppror gjorde Englands namn till en skräck för hvarje jordens
folk — de voro inga vanliga narraktiga fanatici. De flesta af
deras löjligheter voro blotta yttre kännetecken, likt munkarnes kåpor
eller frimurarnes teckenspråk. Det grämer oss att dessa
kännetecken ej voro behagligare. Det gör oss ondt att en corps, till
hvars mod och öfverlägsenhet menskligheten står i så djup skuld,
icke hade den högsinnade elegans, som utmärkte några af Carl
den förstes anhängare, eller den lediga sällskapston, för hvilken
Carl den andres hof stod i så högt rykte. Men om vi uppfordras
att göra vårt val skola vi, såsom Bassanio i Komedien, utan
tvekan vända oss bort från de granna skrinen, som blott innehålla
Dödskallen och Dårskallen, och bestämma oss för den simpla
skinnbeklädda lådan, som döljer skatten.
Puritanerna voro män, hvilkas sinnen erhållit en egen prägel
genom det dagliga betraktandet af öfverjordiska väsenden och eviga
intressen. Icke åtnöjande sig med att i allmänna ordalag erkänna
en allsmäktig Försyn, tillskrefvo de ständigt hvarje händelse Guds
vilja, för hvars allmakt ingenting var för stort, för hvars
granskning ingenting var för obetydligt. Att lära känna Honom, tjena
Honom och fröjdas i Honom, var för dem tillvarons stora mål.
De förkastade med förakt de ceremonier och den sinnebildliga
gudstjenst, som af andra sekter sattes i stället for själens rena
dyrkan. I stället att genom en förmörkande slöja då och då
uppfånga en dunkel skymt af Gudomen, fordrade de att få blicka
fullt in i Hans outhärdliga klarhet och meddela sig med Honom
ansigte mot ansigte. Häraf kom deras förakt för jordiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
