Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ovädret jag trotsat med stormsteg anlände,
Det regnade, haglade, blixtrade, tjöt
Pronomen, verb, utrop, tills glosboken tröt,
Och då kom reserven med störtflod af tårar,
(En flod, hvilkens källa förgäfves man spårar)
Och sista försöket i blidkande syftning
Dog obemärkt bort under lopp af en snyftning.
Ett hastigt beslut då i verket jag satt —
En blick på miss Flora — en till på min hatt,
På hvilken jag nu slog appell till reträtt —
Och ut kom jag fort — Gud vet bäst på hvad sätt;
Raskt ned ut ur porten och gatan rätt fram.
»Ur vägen! — gå på då! — ursäkta madam!»
Och så bar det af genom talrika följen
Tills hemma jag sjönk i den gamla fåtöljen,
Tog tofflorna på, satte lif i min brasa,
Strök eld på cigarren och tänkte med fasa
— I verlden en Cræsus ej finns, som kan stå sig
Med hustru, som ingenting har att ta på sig.
Nu har jag i tysthet alltsedan den da’n
Ransakat de finaste kretsar i sta’n
Och funnit — (betänken min sorg litet hvar!)
Att Floras bedröfliga casus blott var
Ett fall bland sju tusen, som dagligen hände,
Ty sänkt är vårt täckaste kön i elände,
Och från dessa offer för nöden och bristen
Man hör samma jemmer, som jag häromsisten —
Och skärande klagorop öfver allt nå oss:
»Min Gud! Vi ha inte en smul att ta på oss!»
Ja, denna hjertslitande klädninge-nöd
Den tär deras lif och den blir deras död;
Den lynnet angriper och fräter på styrkan
Och hindrar dem gå båd’ på bal och i kyrkan.
»För sådan slags sorg,» — så de rörande klaga —
»Ej af religionen man lindring kan taga,
»Och filosofi’n en maxim ej kan spara
»Att ge oss en endaste tröstegrund bara.»
Ack, skönaste damer, om jag finge be
En dag er att följa mig långt från Broadway [1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
