- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Första årgången. 1859 /
87

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lysande kostym är ännu alldeles ny, och förskönas hvarje dag, i
afsigt att dermed förblända verlden; också hämnas hon, eller
försvarar sig, om någon gör minsta försök att beröfva henne någon
af sina dyrköpta prydnader.

England har hvarken skön konst eller natur; allting der är
endast industri. Hela landet är en enda stor salubod, uppassad af
surmulna handelsbetjenter. — — Allting sker der mekaniskt: här
en machin som broderar, der en som väfver — man blir nästan
rädd för dessa stumma personligheter, som medverka till ett för
dem okändt mål, likasom för något öfvernaturligt. Man tycker
nästan att nålarna, tråden, väfven, äro fängslade andar, som
fullborda sin pröfvotid, i någon ond trollkarls våld. — Jag känner mig
alltid frestad att gå rundt omkring en engelsman, för att upptäcka
häfkraften, som sätter i gång machineriet, hvilket drifver honom.

Italien måste man studera för att förnimma hvad
menniskoslägtet har varit, England bör man se för att ana hvad det kan
blifva.

Spanien är en ståtlig qvinna, ännu skön, men dock redan
något passerad. Hon sörjer öfver att ej kunna göra flera
eröfringar, och visar åldrande qvinnors vanliga missnöje öfver att dem
hon förr ägt öfvergifva henne. Till sin egen skada tröstar hon
sig med att gräla så högljudt på sin sida Pyrénéerna, att hon
alldeles icke förnimmer hvad som föregår på andra sidan derom.

*



En logiker och en simmare, berättar en Persisk saga, voro
ute tillsammans i en båt. »Har ni någonsin studerat logik?» sade
den lärde mannen till simmaren. »Jag har aldrig hört det konstiga
namnet förr än nu,» var svaret. »Ack!» sade logikern, »då har
halfva ert lif varit fördränkt i okunnighet!» Just då kom en
häftig vindstöt och simmaren sade till logikern: »Har ni någonsin lärt
att simma?» »Har aldrig lärt något annat än logik,» var svaret.
»Ack,» sade simmaren, »då skall hela ert lif bli fördränkt!»

Moralen i sagan, påstod vår gamle lärare som berättat den,
ligger deruti, att icke ens logikern bör våga sig för långt ut på
djupet.

*



Hvar och en har hört talas om det märkvärdiga ekot, som,
då en resande frågade: »Hur står det till?» svarade: »Tackar som
frågar, bra nog;» men vi känna ett verkligt eko, som, om man
frågar det: »Hvad skola vi göra för att afvärja de motigheter och
olyckor hvarunder vi arbeta?» ständigt svarar: »Arbeta!»

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:16:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1859/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free