Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra sig populär, och, då man vid betraktandet af hennes historia
finner att, under alla de olika former, i hvilka hon uppträdt, hon
blott högst sällan och aldrig länge förmått göra sig begriplig, så
torde man slutligen finna sig nödsakad att låta denna inskränkthet
eller egensinnighet gälla såsom ett ohjelpligt naturfel hos henne.
Men är då all populär behandling af filosofiska ämnen omöjlig?
Finnes ej filosofiens idéer i det sunda förnuftet såsom bilder för
inbillningskraften, aningar för känslan och föremål för tron? Från
denna sida må den populäre författaren taga dem! Mot solens låga
blickar örnen; men i vexlande färger och former se alla lefvande
varelser det eviga ljuset och glädja sig deråt. Sanningen, sådan
som hon ren och, att jag så må säga, ofärgad framgår ur det
stränga beviset, lemna vi åt filosofen, som påstår att han eger en
organ att fatta den som sådan; ett påstående, som vi vilja lemna
derhän. Låtom oss i stället lyssna till henne sådan som hon för
det obeväpnade ögat låter förnimma sig i naturen, i lifvets friska,
vexlande skick, sådan som hon höres i häfdernas röst.» — — —
Detta slags filosofi, (som tillika är lifvets bästa poesi)
framställd af en tolkare sådan som Geyer, borde vi väl alla kunna
fatta, ja, vi skulle utan tvifvel äfven göra det, om vi i våra
studier hade vänliga och upplysta vägledare, sådana som
männen borde vara för sina hustrur, sina systrar och döttrar, skickliga
så väl som villiga att förklara hvad som synes oss dunkelt. Att
emellertid de flesta, med eller utan sådana vägledare, kunna hemta
både gagn och glädje af Geyers skrifter, våga vi påstå, och
måhända skulle hans läsare — åtminstone sådana olärde läsare som
vi — kunna på honom tillämpa hans eget yttrande om de
författare, som öfvat mesta inflytande på honom. Med anförandet af
detta yttrande vilja vi sluta vår lilla uppsats, tillönskande våra
läsare att en gång, efter läsningen af Geyer, kunna å egna vägnar
instämma i dessa författarens ord, då på hans egna skrifter
tillämpade:
»I afseende på hvad jag inhemtat i vitterhet och konst
stannar jag i synnerhet vid fyra författare, som på mig öfvat en stor
och evärdelig inflytelse: Rousseau och Schiller, Shakspeare och
Göthe; de förra under den tidigare perioden af mina läroår, de
sista under den senare, det vill säga, till min dödsdag. I
synnerhet har den sistnämndes verkan på mig varit omätlig, och jag kan
med skäl säga att jag af ingen menniska lärt mera. Söker jag en
gemensam orsak till deras inflytelse på mig, så är det utan tvifvel
den, att man icke kan njuta någondera utan motstånd, eller utan
att de uppkalla hela spänstigheten af en liflig sjelfverksamhet. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
