Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man vackra tankar, klädda i ett välljudande poetiskt språk, åtskilliga
humoristiska och qvicka partier och utmärker sig det hela för sin
höga moral och rena anda. Dock står den, enligt vårt omdöme,
såsom helgjuten bild, efter Evangeline i fulländning och behag.
»The song of Hiawatha,» hvaraf vi äfven ega en svensk
öfversättning, skiljer sig mycket, så väl till stil som innehåll, från de
föregående, och åtskilliga egenheter i formen och skrifsättet synas
äfven härleda sig från författarens bekantskap med nordiska
litteraturen. Den påminner nemligen om en af våra älsklingsförfattare,
skalden Runeberg. Hiawatha, denna indianska Edda, som sångaren sjelf
kallar den, är grundad på åtskilliga, bland Nord-Amerikas Indianer,
gängse traditioner eller sagor; den innehåller ganska mycket af värde
och intresse samt skall tvifvelsutan läsas med nöje, så väl för sitt
vackra språk som för den blick den låter läsaren kasta in i de »röde
männens» inre lif, hem och sedvanor.
The Courtship of Miles Standish, ett längre skaldestycke i den
sist utgifna delen af hans poemer, är också skrifvet på hexameter,
för hvilken versform skalden nu tyckes hafva fattat en viss förkärlek.
Hjelten i detta poem är en historisk personlighet, en af de
oförskräckte svärdets och andans stridsmän, som år 1620 landstego på
Nya Englands kuster och derstädes anlade den första kolonien,
hvilken han genom sin visdom och tapperhet bevisade vigtiga tjenster.
Poemet afhandlar en liten episod ur Miles Standish’s lefnad och man
återfinner i detsamma alla de karaktersdrag, hvilka utmärka
Longfellow såsom skald. Bland de mindre poemerna hafva The two
angels, Catawba wine, Children och Sandalphon mest intagit oss,
hvarför vi äfven af den senare meddela läsaren en öfversättning.
Denne författares grundliga studier af de moderna språken och
deras litteratur visar sig äfven i de många lyckade öfversättningar
han gjort; främsta rummet deribland gifva vi åt Nattvardsbarnen,
hvilket skaldestycke han, oaktadt alla de svårigheter han haft att
öfvervinna, vackert och troget återgifvit på engelska. Han säger sjelf
derom: »min öfversättning är ordagrann, kanhända till ytterlighet. På
intet ställe har jag gjort författaren orätt genom att tillägga några
inbillade försköningar eller förbättringar. Jag har till och med
bibehållit versmåttet, den obevekliga hexametern, ehuru man måste
bekänna, att den engelska sånggudinnan rör sig i denna drägt ungefär
lika ledigt som en fånge dansar efter sina kedjors musik; eller kan
man kanske säga derom som D:r Johnson om den dansande hunden:
»det förunderliga är ej att den gör det så bra, men att den kan göra
det alls.»
Om vår store Tegnér yttrar sig Longfellow: »Han står främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
