Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällsställning. Härpå måste det samma i visst afseende vara riktadt
såsom mål. Ty, i den mån individen intager en sjelfständig
samhällsställning, i samma mån kan han med större frihet
handla och verka för ädla ändamål, i samma mån utvidgas för honom
gränserna för en mångdubblad fruktbärande och välsignelserik
verksamhet. Lycklig derföre den, hvars ekonomiska ställning
redan tryggar hans sjelfständighet. Med så mycket större kraft
kan och bör den, som i samlade tillgångar redan eger stöd för
sin och de sinas existens, använda sitt arbete och rikta sin
verksamhet på ädla företag, gagna det allmänna, uppoffra tid och gods
för sina medmenniskors bästa, för mensklighetens sak, för ljusets
seger. Men huru få besinna likväl detta? Huru få bland de
lyckligt lottade samhällsklasserna hafva lärt sig förstå uppmaningen till
nyttig verksamhet i sådana riktningar? Och föredraga icke de
flesta, — man måste med blygsel bekänna sådant, — att hellre
blott njuta af det ekonomiska oberoendet, och att använda
öfverflödig tid och öfverflödiga penningetillgångar på nöjen och
förströelser af alla slag, utan tanke på någon allvarlig sysselsättning för
ett bestämdt mål, intill dess en allmän slapphet, en följd af idel
njutning, inträder, hvilken med förfärande sanning slutligen
ådagalägger själens tomhet, dess försoffning, måhända dess förnedring,
i stället för dess förädling.
Sträfvandet för en sjelfständig samhällsställning, såsom
vilkor för en mera fri och fruktbärande verksamhet, åligger
egentligen mannen, säges det. Vi erkänna detta, men vilja dock
tillägga, att det också tillhör qvinnan att, efter sina krafter,
tillkämpa sig den sjelfständiga samhällsställning, som det
ekonomiska oberoendet skänker. Det är ej blott mannen, som
skapades till frihet och förädling. Äfven qvinnan har samma företräde
inom kretsen af skapade varelser. Och full frihet, såsom vilkor
för en utvidgad, förädlande verksamhet, erhåller hon icke, utan
så är, att hon genom arbete tillvinner sig oberoende, eller hon
är ibland dessa lyckligt lottade, hvilkas ekonomiska omständigheter
redan äro betryggade, der hon alltså med större medel äfven eger
rikligare utvägar för välsignelserik verksamhet, men också större
moraliskt ansvar, om hon försummar sin pligt att egna sig åt det,
som gagneligt och nyttigt är.
Emedlertid säger det sig sjelft, att förhållandet måste vara
olika för den gifta och den ogifta qvinnan. För båda är pligten
att sträfva för nyttig verksamhet den samma. Men den gifta
qvinnan, likasom den gifta mannen hafva såsom medlemmar af
familjen, i egenskap af husmoder eller husfader, sina särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
