Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af barnauppfostran, hvilket här icke bör förbigås; och vi äro
öfvertygade, att häraf skola uppstå gynnsamma resultat, ej blott för
folkskoleundervisningen i allmänhet, utan ock för de qvinnor, som
känna sig ega håg och lust för detta yrke.
Men vi kunna tillika här ej underlåta att uttrycka vår
förundran, att man i senare tider vägrat en ogift qvinna, som med
beröm genomgått den s. k. organist-examen vid Kongl.
Musikaliska Akademien i Stockholm, att söka organist- eller
cantors-beställningar, äfven då hon erbjudit sig att sjelf aflöna en manlig
substitut, i händelse klockaretjenst är med organist-beställning
förenad. Att spela orgor och sjunga psalmer bör visserligen en
qvinna kunna göra fullt lika väl som en man och hvarföre skall man
då neka qvinnan, om hon är skicklig till befattningen, att tillvinna
sig den ringa lönen, som för henne är tillräcklig för fyllandet af
hennes små behof? Här bör utan tvifvel en förändrad lagstiftning
öppna åt qvinnan utsigt till en anställning, hvartill hennes talang
kan göra henne väl förtjent.
Staten borde ock, enligt vår åsigt, på sätt det redan blifvit
antydt i en artikel af denna Tidskrift »om Qvinnan och arbetet,»
tillåta att qvinnor fingo anställas vid Telegraf- och Postverket
såsom telegrafassistenter, postmästare eller post-expeditörer. Till
dessa befattningar erfordras egentligen blott ordentlighet,
påpasslighet och redlighet — egenskaper, som tvifvelsutan träffas lika
ofta hos qvinnan som hos mannen. I London äro ej mindre än
60 flickor engagerade i den stora internationella telegraf-byrån
och vid de talrika telegraf-byråerna utefter jernvägslinierna finna
en mängd qvinnor en mera lönande sysselsättning än vid
sybordet eller medelst virknålen. Om vi icke misstaga oss, är arfvodet
för en telegraf-assistent vid det Svenska Telegraf-Verket bestämdt
till 6—800 R:dr R:mt, — en summa, som för en ogift qvinna fullt
betryggar hennes ekonomiska oberoende. Mången qvinna skulle
skatta sig lycklig att ega ett sådant årligt arfvode. Och den
Svenska Kronan, om den bortkastade fördomen emot qvinnans
användande i dess tjenst, skulle snart erfara, att den icke kunde ega
mera pålitliga och ordentliga tjenare vid hela Telegraf-Verket än
just de qvinliga assistenterna. Vi hafva äfven yttrat, att
qvinnan likaledes borde beredas tillfälle till anställning vid Postverket.
Vi veta med säkerhet, att icke blott ett, utan flera Postkontor i
riket, i verkligheten skötas hufvudsakligen af qvinnor, ehuru en
man bär namnet att vara postmästare, och dessa postkontor torde
vara de bäst administrerade i hela Sverige. Men hvarföre icke
berättiga qvinnan att söka åtminstone de ringare postmästare- eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
