Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej att få. Att det i allmänhet ej går landtboarne bättre, kan man
taga för gifvet. Vi hafva derför ej tvekat att erkänna vårt misstag
och att söka godtgöra det, genom att i detta häfte, likasom i de
föregående af denna Tidskrift, tillägga ½ ark, för att kunna intaga
någon af Geyers smärre uppsatser, ehuru vi ej tro oss hafva skäl
att ångra, det vi gjort våra läsare bekanta med Macaulay. Vi skulle
hafva önskat, att utrymmet tillåtit oss meddela någon af Geyers
skrifter, rörande vårt eget fädernesland eller nationalitet, såsom en
afskild artikel i vårt häfte; men, då så icke är fallet, hafva vi för
denna gången valt en af hans kortare men intressantaste uppsatser
— den öfver Walter Scott — för att låta den tjena på en gång
till den bästa uppmaning, att närmare lära känna denne klassiske
författare och som en öfvergång till våra utdrag ur det arbete,
hvilket skulle utgöra hufvudämnet för Vår Lektyr, i detta häfte,
och hvilket arbete äfven gifvit anledningen till Geyers uppsats:
nemligen Lockharts
Memoirs of the Life of Sir Walter Scott, baronet.
Med all sin vidlyftighet en af de intressantaste
lefvernesbeskrifningar! (säger Geyer och börjar härmed sin skildring af den
skottske skalden, hvilken skildring vi här intaga med några få
uteslutningar). Hvem känner ej dess föremål? Hvem har i alla
verldsdelar blifvit läst om ej Walter Scott? Och hvem har läst honom,
och ej tackat honom för det renaste nöje? Hvilken monark kan
berömma sig af en så stor, så mild, så välgörande inflytelse? Här
är ock ett rike. — Och han var ingen af jordens stora, utan en
god och snillrik man.
En tid, i hvilken sådant, till den graden, är möjligt, hör ej
till de vanliga, och bär inom sig ett ännu större tillkommande —
det är andans vägar, som begynna gå öfver jorden. Hvad, som
på dem skall intåga, kommer ock i sinom tid.
Vi se upp till Walter Scott, som till en af tidens mäktige.
Men all makt har sina faror. De uteblefvo ej heller för honom —
denna gränsbo mellan tvänne åldrar — som han så betydelserikt
kallar sig sjelf. Vi se framför oss ej blott en herrskare, utan
äfven ett offer, såsom vanligt och menskligt är. Hans lefverne visar
det ändå bättre än hans skrifter; och derför ha vi ej kunnat
motstå frestelsen att derom säga några ord [1].
[1] Memoirerna äro författade af hans måg, Lockhart, till en stor del efter
hans egna uppsatser och bref. De äro skrifna i en samvetsgrann, utförlig och
manlig stil, så redligt, att de finnas, som ha förebrått författaren att så öppet
ha framställt äfven skuggsidorna af en stor och god karakter. Vi skulle för
mycket ej ha velat honom handla annorlunda, och skulle eljest ej ha slutat dessa
memoirer med den öfvertygelse, att deras föremål var ändå mera en man — än
en skriftställare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:57:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfh/1859/0277.html
