Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl denna sista smörjelse göra att boken så mycket lättare går i
allmänheten? — — — — — — — — — —
(Ur ett bref till hans måg ett par veckor senare.)
— — Jag har haft besök af allt rikt folk i staden (Edinburgh),
som erbjudit mig sina börsar — och kreditorerna ha underrättat mig,
att de i allt vilja rätta sig efter mina anordningar. Det senare
gläder mig, icke blott för min, utan mest för deras skull, emedan det
är enda sättet att göra dem alla rätt. Så vidt jag får lefva, skall
jag ro upp emot stormen, men jag vill ej låna en penny af någon.
Då mina kreditorer gått in på att hafva tålamod, har jag medel att
godtgöra dem och godt mod att använda dessa medel. Du skall
kanske tro, att jag skrifver detta under den första ifvern i kampen
mot olyckan. Men det är icke så, min käre Lockhart; jag är så
lugn och sansad, som du någonsin sett mig och arbetar på
Woodstock som en tiger. Jag sörjer mest för min hustru och Anne,
hvilka ännu ej kunnat fatta, att motgången, ens ett ögonblick, fått makt
med oss. Om den lärer dem något litet af den enkla tarflighet,
som jag aldrig hade hjerta att anbefalla, så länge pengar funnos
och det syntes mig grymt att förneka dem användandet deraf efter
deras eget tycke — så blir allt godt. — Helsa Sophia och bed
henne lära min nya visa och hålla modet uppe. Kyss min lilla
dotterson från mig. Jag är glad att ödet förde er till London, innan
dessa olyckor inträffade, ty de skulle blott förbittrat afskedet och
kommit det att likna slupen, som lemnar det sjunkande skeppet.
(Ur ett annat bref vid samma tid.)
— — Jag är naturligtvis icke öfver mig belåten med att förlora större
delen af en, i mitt anletes svett förvärfvad, förmögenhet, och det på
det mest oväntade sätt — ty Constables hus ansågs säkert som
banken; men sedan jag erhållit betalningsvilkor, förmånliga för både mina
kreditorer och mig sjelf, kan jag ej säga, att jag lägger saken
mycket på sinnet. Vi få göra alla möjliga indragningar och begynna
ekonomisera, men med bibehållande af också blott en del af min
fordna popularitet — ty jag räknar ej på att den skall blifva
oförändrad — med god tid och friska krafter till arbete, kan jag med
tillförsigt hoppas att resa mig från detta slag. — — — Jag måste
sluta mitt bref, ty en af följderna utaf vår olycka är, att vi äta
middag kl. half 5, hvilken tidiga timma måtte komma deraf, att sorgen
är hungrig så väl som törstig. Det löjligaste af hela vår
tragikomedi var, att alla vänner och bekanta kommo för att beklaga sorgen,
just som när en anhörig aflidit — tänkande att slocknandet af les
beaux yeux de ma cassette måhända fordrade lika mycken tröst. —
Lockhart tillägger efter detta bref. »Jag behöfver ej orda
om den sinnesstyrka Walter Scott visade vid denna kris. Hade
ej hans dagbok förrådt det, skulle ej hans förtroligaste vänner, ja,
icke ens hans egna, honom så hängifna barn, hafva anat hvilka
strider det kostade honom att tillkämpa sig det höga sinneslugn, som
afspeglade sig i hela hans yttre väsende. — — Ännu kunde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
