Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ryktbare J. J. Rousseau) hvilken så oförtjent fått tillnamnet den store.
De tvenne poeterna högaktade hvarandra före bekantskapen, inen
åtskiljdes som fiender. Man har påstått att de ömsesidigt afundades
hvarandra.
Artémise, omarbetad och åter uppförd år 1724 under namn
af Marianne, rönte då mycken framgång, utan att genom denna
omarbetning hafva blifvit bättre. Vid samma tid utgafs la Ligue
eller la Ilenriade, men Frankrike erhöll derigenom icke något
verkligt epos. Voltaire utbytte i sitt poem namnet Mornay mot
Sully, emedan ban ban hyste agg till en den store ministerns af
körn|ing. Denna hämnd, ehuru föga filosofisk, är dock ursäktlig,
emedan Voltaire, fegt förfördelad utanför 1’hötel de Sully af
någon Chevalier de Kohan och vägrad upprättelse af lagliga
myndigheter, ej kunde taga någon annan.
Med rätta uppbragt öfver den partiskhet lagens handhafvare
visat hans föraktlige motståndare, drog sig Voltaire, redan ryktbar,
undan till England, der ban med ifver började studera de
scepti-ske filosofernas skrifter. Likväl upptog ej detta bela hans tid.
Han skref tvenne nya tragedier, Brutus och Cæsar, der scener
finnas, hvilka skulle göra heder till och med åt c-n Corneille.
Återkommen till Frankrike skref han efter hvarandra Èryphile,
som föll, och Zaire, ett mästerverk uttänkt och fullbordadt inom
aderton dygn, och deri man blott saknar den rätta lokalfärgen
och någon mera noggrannhet i stvlen. Zairc vann en oerhörd och
väl förtjent framgång.
Under tiden ljöd redan hans namn kring hela Europa. Under sitt
vistande i Cirey hos Markisinnan du Chdtelct, en qvinna, som
enligt Voltaires eget påstående, var emottaglig för allt slags vetande
utom konsten att lefva lycklig, lät ban sin rika fantasi förtorka under
studium af algebra och geometri, skref Alzire, Mahomet, sin
qvicka Histoire de Charles XII, samlade materialier till Siècle de
Louis XIV, gjorde förstudier till l’Essai sur les moeurs des nations
och skickade madrigaler till Fredrik, arfprins af Preussen. Mcrope,
likaså författad i Cirey, beseglade Voltaires rykte som dramaturg. Ilan
ansåg sig då kunna söka Cardinal Fleurys plats i Franska
Akademien, men fick afslag. Han hade ännu endast snille. Någon tid
derefter började han dock smickra Madame de Pompadour och
det med så lycklig påföljd, att han på en gång erhöll den
akademiska fåtöljen, en kammarherre-nyckel samt utnämning till
Frankrikes historiograf. Denna ynnest var dock föga varaktig.
Voltaire tillbragte sin tid än i Lunéville hos den godlynte Stanislaus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
