Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Om man vande sig alt ur denna synpunkt betrakta
litteraturens alster, skulle kritiken troligen taga en ny riktning,; ty säkert
är, att en verklig skald, om han ock är herre öfver valet af sina
meditationer, ingalunda är det öfver naturen af sina inspirationer.
Hans snille, som han fått till skänks och icke förvärfvat,
beherrskar honom oftast; och man skulle, måhända ej utan sanning, kunna
erkänna, att man såsom menniska, stundom är fremmande för hvad
man skrifvit såsom skald. Denna idé skall säkerligen vid första
påseendet förefalla såsom en paradox. Men frågan är att kunna
utröna i hvilken grad sången tillbör rösten och poesien skalden.
Lycklig den, hvars själ står under inflytelse af den dubbla
makten, meditation och inspiration, lycklig den som fått — snille!
Hvilken tid, hvilket land än fostrat honom, född i skötet af husliga
olyckor, eller utkastad i en tid af våldsamma politiska
omstörtningar, eller hvad som ännu värre är, i en tidpunkt af allmän
liknöjdhet, må han blott förtro sig åt framtiden: ty, om det
närvarande tillhör mängden, så tillhör framtiden honom. Han är af
dessa utvalde, för hvilka tiden gjort tecken i sin stora kalender.
För eller senare inträffar den betecknade dagen och det är då som
ban, med själen närd af starka tankar och höga inspirationer,
modigt kan framträda för mängden, upprepande skaldens
sublima utrop:
»Voici mon Orient: peuples, levez les ycux!»
SAMLADE ARBETEN AF P. H. LING.
(Stockholm 1859. I, 11 häftet.)
För ingen bildad Svensk kan namnet Ling vara obekant.
Man känner det snille, som grundlagt gymnastik teoretiskt såsom
vetenskap och praktiskt anordnat densamma både till kroppens
härdande och helsans bevarande, samt äfven till helsans återställande
efter sjukdomar; man känner ock, att detta snille diktat herrliga
skalceverk om nordens gudar och väldige kämpar; man vet, att
deri gamle Asa-barden vunnit sin samtids beundran och att hans
rykte flugit öfver bela den civiliserade verlden; men huru få hafva
gjort skaldens bekantskap genom studium af hans skrifter, huru
få känna dessa annorledes än till namnet? Anledningen härtill torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
