Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Hicka», men E., originalet till Carolinc IIelslone i Shirley, förstodl at!
tillvinna sig lieiines förtroende, och från denna stund voro de två
vänner. Charlotte förvånade sina kamrater med sin okunnighet i
vissa ämnen och sin beläspnhet i andra. Hon kände ingen
gram|matika och mycket litet geografi, men, tillägger deri ofvananföirda
brefskrifverskan:
»Hon öfverraskade oss ofta ined kunskaper, sora lågo helt och
hållet utom vår sfer. Hon kände förut nästan alla större
skaldestycken, hvarur vi i våra skolböcker hade utdrag, som skulle liäras
utantill, hade mycket att berätta om deras författare, samt
upprepade mången gång hela sidor derur, för att gifva oss en föreställning
om planeu. llon hade en förvånande färdighet att skrifva tryckt stil,
hvilket hon lärt sig för att gifva den månadsskrift, som hon och
hennes syskon roade sig att skrifva, så mycket som möjligt
utseende af att vara tryckt.....Vid våra lekar inomhus satt hon
stilla, om möjligt vid en bok, under försäkran att hon ej kunde leka.
Vi tvungo henne dertill i början, men funno snart att hon sagt sannt.
Ilon efterkom vanligen alla våra önskningar med ett slags eftergifven
liknöjdhet, och tycktes alltid nödgas göra väld på sig för att
artikulera ordet nej. Ute på lekplatsen plägade hon gå för sig sjelf under
träden, sägande sig ha mera nöje deraf, hvilket hon förklarade genom
att utpeka för oss vexlingen af dagrar och skuggor, samt skymta me
af himlen mellan löfverkets öppningar, o. d. Men vi förstodo henne
föga......Det. var vid denna tid jag brukade fråga henne, om
hon visste hur ful hon var. Då jag några år senare förebrådde mig
denna min barnsliga retsamhet, svarade hon: ’det gjorde mig mera
godt än du tror, så ångra det icke.’ Hon ritade mycket bättre och
fortare än vi sett någon göra förut och kände till en hel mängd
ryktbara taflor och store mästare. Vid tretton år, innan hon kom till
lioë Head, liade hon uppgjort en bel lista på ’målare, hvilkas verk
hon önskade få se,’ deribland Guido Reni, Giulio Romano, Raphael,
Tidan m. il. Så snart tillfälle yppade sig att få beskåda en tafla
eller ett träsnitt, granskade hon det, snart sagdt, bit för bit, med
ögat ända invid papperet och upptogs så länge deraf att vi brukade
fråga henne ’hvad hon såg deri.’ Hon såg stundom förvånande ting
och uttydde dem förträffligt; och för mig åtminstone erhöll all poesi
och målning härigenom ett utsökt intresse.....Denna förmåga
att förklara, att ’lägga ut,’ susom de sjelfva yttrade sig, var
henne och hennes syskon medfödd. Hon berättade hur de alla
plägade ’lägga ut.’ (make ont) sina tankar och föreställningar, uttänka
händelser, karakterer ocli hela långa historier. Jag sade henne ibland:
I ären just som jordfrukter, hvilka gro i en källare. Hou svarade
sorgset: ’ja, jag vet det!’"
Charlottes snabba, klara fattningsförmåga och utomordentliga flit
vitsordas af alla som den tiden sågo henne, äfvensom hennes, för en
femton års flicka ovanliga, djupa öfvertygelse oin värdet och
nödvändigheten af en vårdad uppfostran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
