Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2GI
Likväl, innan vi gå vidare, torde det vara nödvändigt att
erinra, att arbetslönen, det är priset på arbetet, hufvudsakligen
beror af tvenne samverkande faktorer— tillgång och efterfrågan.
Likasom en varas pris i allmänhet bestämmes ^f den tillgäng, som
produktionen af samma vara frambringat, i förhållande till den
efterfrågan, hvilken consumtionen framkallar, på samma sätt
förhåller det sig med priset på arbete; det rättar sig efter
tillgången på arbetsfolk samt efter efterfrågan på personer, hvilka kunna
och vilja upplåta sina arbetskrafter mot betalning. Om det nu är
regeln, att arbetslönerna i allmänhet bero af dessa omständigheter,
torde det häraf genast vara klart, att derest en större tillgång på
personer finnas, hvilka erbjuda sig att arbeta, än som motsvarar
efterfrågan d. ä. som kunna med arbete emot betalning
sysselsättas, måste arbetslönen sjunka; ty behofvet tvingar då alla dem,
hvilka lefva af sitt arbete, att nedsätta sina fordringar och åtnöjas
med den ringare betalning, som erbjudes dem. Detta är vanligen
händelsen, då lifsmedlen, till följd aT felslagna skördar eller andra
missgynnande förhållanden, fördyras, så att ett ökadt antal
personer nödgas anlita sina arbetskrafter till sitt lifsuppehälle. Men, å
andra sidan, måste arbetslönen tvärtom stiga, när arbetaren
behöfver använda mindre arbetsqvantitet för vinnande af dagligt bröd,
eller när capitalister eller entrepreneurer, för bedrifvande af
arbetsföretag, eller för en utvidgad industris kraf, måste |ega en
större arbetspersonal och följaktligen en större efterfrågan på
arbetsfolk uppstår.
Erkänna vi nu dessa grundsatser med hänseende till priset
på arbete eller arbetslön i allmänhet, kunna vi ock deraf göra
tillämpning på den lön, som den ogifta qvinnan uppbär för sitt
arbete, då hon tillhör någondera af förutnämnda kategorier.
Vidkommande derföre den första kategorien eller ogifta
lagstadda qvinnor, måste erkännas, att deras arbetslöner uuder de
sista 10 åren fördubblats. Om lönen för en tjenstepiga förut varit
30 R:dr, är den nu allmänligen CO R:dr, mången gång ända till
80—90 R:dr, om hon besitter någon utmärktare arbetsskicklighet.
Detta förhållande kan, när man ser saken från dess rätta synpunkt,
icke annat än anses såsom ett godt tidens tecken; ty ju högre
arbetslön för de arbetande klasserna, desto mera välstånd, desto
lättare kunna arbetssamma och idoga personer komma till en bättre
ekonomisk ställning, desto större sannolikhet är det, att arbetaren kan
aflägga en sparpenning utöfver de nödvändiga, dagliga behofvens
kraf. En bättre ekonomisk ställning verkar i sin mån äfven på
moraliteten, enär en arbetare, som får sitt dagsarbete väl betaldt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
