Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
1855 voro blott 2,299 ogifta qvinnor arbetande såsom biträden vid
handtverk eller handel under detatt 1,168 idkade handtverk eller handel
för egen räkning — i sanning ett ganska ringa antal i förhållande
till landets folkmängd. Sedan numera hvarje välfrejdad ogift
myndig qvinna kan, både i stad och på landet, såsom försörjningsmedel
sjelf eller tned andras biträde idka hvad handtverk som helst och
till afsalu hålla sina tillverkningar, när hon dessutom kan i öppen
salubod idka all slags minuthandel, borde man kunna vänta att
oftare få se qvinnor vända sig till handtverkerier och handel. Hvad
de förra beträffar, finnes det vissa handtverk, som för
qvinnan synas vara särdeles lämpliga, såsom nrmakeri, snörmakeri,
korgmakeri, bokbinderi, etui- och portfeuille-makeri m. m. och i
allmänhet alla sådana, der smak i förening med konstfärdighet
erfordras, men ej någon betydligare handkraft. Utan tvifvel öfverträffar
qvinnan mannen, der smak tages i anspråk; och hvad
konstfärdighet vidkommer, har hon redan länge täflat med och mången gång
besegrat mannen. Våra handtverkerier skulle säkerljgen vinna
derpå om arbetspersonalen rekryterades med qvinnor, på samma gång
en ganska ansenlig mängd ogifta qvinnor ur arbetsklassen
härigenom skulle finna en säker utkomst. Ty den arbetslön, som
qvinliga handtverkare borde kunna erhålla i dessa yrken, skulle
åtminstone icke understiga 75 öre à 1 H:dr à 1,50 eller mera efter
större konstfärdighet.
I Frankrike, der qvinnan verksamt deltager i industri och
handel och gör det med en framgång, som bereder tusentals
qvinnor en sjelfständig samhällsställning, är förhållandet annorlunda än
hos oss. I Paris t. ex. lefva njer än 2,000 qvinnor af att göra
hattar af italienska halmflätor; omkring 1,900 föda sig med
handskmaken; 4,000 med snörmakeri; spetsfabrikationen ensam
sysselsätter i bela Frankrike ej mindre än omkring 240,000 qvinnor. I
England och Frankrike lefva flera hundra qvinnor af blott att göra
mönsterteckningar för siden-, ylle-, kattun- och tapet-fabrikerna.
Hvad är som gör att qvinnan hos oss så litet egnar sig åt
handtverk och handel, sedan de i våra lagar förut befintliga hinder
deremot lyckligtvis äro borta?— Utan tvifvel dels felaktig uppfostran,
dels fördom. Såsom vi redan anmärkt, får den unga qvinnan ur våra
arbets- eller medelklasser sällan lära sig något yrke, som
öfverensstämmer med hennes anlag. .Med hvarje folkskola borde dock rätteligen
vara förenad en slöjdskola, der flickor kunde lära sig,’ utoin
sömnad och hvad till den vanliga husslöjden hörer, äfven sådana
handtverk, som här ofvan blifvit -anförde. I flickskolor för
medelklassens döttrar borde likaledes undervisning meddelas i teckning, sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
