- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Andra årgången. 1860 /
265

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

265

skor, de der icke behöfva arbeta, eller tänka på sin utkomst;
men döttrarna få dyrt plikta för denna fädernas fåfänga, när de,
vid dessas frånfälle eller iråkade obestånd, öfverraskas af den
hemska och alldeles oväntade underrättelsen, att de nu mera äro
fattiga flickor, som måste tänka på utväg att försörja sig sjelfva.
Och när de icke lärt annat än hvad som bestås i en vanlig
Dickpension, hvarmed skola de då förvärfva sig bröd?

Inträder man i en fransk minuthandelsbod, ses vanligen
bodherren sjelf med några biträden inom disken betjenande kunderna,
under det att hustrun eller en dotter sitter vid en liten pulpet,
emottagande liqvid och annoterande summan i sin kassabok. Allt
går ordentligt till. Och säkerligen kan en köpman icke ega en
mera pålitlig och ärlig kassör eller bokhållare, än sin egen hustru
eller egen dotter, helst de hafva ett med hvarandra gemensamt
intresse. Vi fråga: skulle det hos oss med något skäl kunna
klandras, om man i våra handelsbodar finge se köpmannens hustru
eller dotter emottaga penningar eller föra den dagliga
handels-journalen? — Visserligen icke. Och då döttrarna voro under sina
föräldrars ögon, borde icke någon rimligen finna deras anseende lida
af att sålunda vara arbetande biträden på fadrens handelskontor.

Emedan qvinnor ända till år 1858 varit utestängda ifrån
rättigheten att sjelfva idka den större minuthandeln, och derförut fått
åtnöja sig med den mindre eller mångleri- och nipperhandel, har
följden äfven varit den, att handelsrörelse, utölvad af qvinnor, icke
hittills lyckats tillvinna sig den aktning, som densamma rätteligen
förtjenar. Men förhållandet bör blifva helt annorlunda då qvinnan
nu, lika med mannen, kan idka den större, den mera ansedda
minuthandeln. Och första steget att besegra fördomen tillkommer
det utan tvifvel fäderna att taga derigenom, att de, såsom nyss är
sagdt, engagera de qvinliga medlemmarne af sina egna familjer
såsom kontorsbiträden. En kontorist i minuthandeln åtnjuter från
300 till 1000 R:dr om året jemte vivre, ofta mera, efter ålder,
bepröfvad skicklighet och olika slag af handel. Huru mången ogift
qvinna skulle icke skatta sig lycklig att ega en sådan årlig
inkomst, om hon i ungdomen fått inhemta kännedom om och vana
vid handelsböckers förande?

Vi bekänna, att vi finna det vara en föga manlig
sysselsättning, att hela dagen igenom stå i en bod, uppmätande sidenvaror,
band, klädningstyger af alla slag m. m., eller att väga upp socker,
kaffe eller andra specerier samt inlägga sådant i paketer eller
strutar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1860/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free