Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skön’ Anna hinder nät och öfvar sig
Att Amoriner fånga.
Men — märken väl — hon vill ej nöja sig
Med en — hpn vill ha mänga.
När stolt hon skryter med sin goda tur —
Sin fångst knappt räkna hinner —
I)en milda Ebba flätar tyst en bur,
Nöjd om blott en hon vinner.
Kom’, vackra flickor, lyssnen vid er söm
Till denna enkla visa;
En tår, ett leende, en suck så öm
Skall mig ert bifall visa.
Skön’ Anna trotsigt ler, men inom kort
Ur nätets maskor svaga
Fly alla kärleksgudar skälmska bort,
Ej hjelper att dem jaga.
Sä ytterst fint hon nätet bundit har
(Hon trodde det var susen 1)
Att ej en enda det kan hålla qvar,
Fastän det fångat tusen.
Kom’, vackra flickor, lyssnen vid ,?r »öm
Till denna enkla visa;
En tår, ett leende, en suck så öm,
Skall mig ert bifall visa.
"Sä går det!" tänkte Ebba tyst och grep
Sitt lilla starka fångsel
Och flux en liten Amorin hon knep
Samt slöt så burens stängsel.
Det lär er, kära flickor, märken det,
Om J på villbråd luren,
Visst lätt och roligt är att knyta nät.
Men säkrare är buren.
Nu, flickor, vid er söm J lyssnat ha’n
Till slutet af min visa.
Utaf $kön Annas öde varning ta’n.
Som Ebba våren visa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
