Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
omkring 6-tiden det fgentliga lifvet pS Kings-street tager sin början.
Den förut jemförelsevis folktomma gatan framvisar då en ganska
vacker anblick, dess trottoirer uppfyllas med sköna damer *) i ljusa,
eleganta drägter och alla försedda med den bär så oumbärliga
solfjädern, hvarför en nordbo skulle kunna tro att de nyss utkommit
ur en ofantlig balsal, för att på några ögonblick hemta frisk luft.
Vackra, fint konstruerade åkdon upptaga gatans midt och bilda en
rörlig fil så långt ögat kan nå, då den herrliga aftonen lockar
mången utom staden, föf att bättre njuta den vederqvickande svalka
hafsvinden sprider. Batteriet, en vid hafvet nyligen anlagd
promenadplats, planerad och planterad med unga träd, utgör äfven en
tillflykt för de under dagens hetta instängda Charlestondamerna, och
för barnen, som der hafva sitt egentliga tillhåll och muntert tumla
om på gräsplanerna eller springa omkring på de breda
gångarne.
För öfrigt är Ckarleston ganska fattigt på vackra allmänna
platser, men dess innevånare finna ersättning för denna brist i sina
täcka, smakfulla trädgårdar, lustplatser för dem, hvilka ej älska att
blanda sig i menniskohvimlet. Såsom jag redan omnämnt, har ej
heller Charleston mycket att framvisa i afseende på publika
byggnader med större architektoniska anspråk, men denna stad är,
liksom de flesta amerikanska städer, väl försedd med kyrkor, i
betraktande af dess folkmängd, som kanske uppgår till 65,000. De
mest ansedda och (roligen de äldsta Kyrkorna äro St.
Mt-chads och St. Philips, båda tillhörande den Anglikanska
bekännelsen. Episkopalerna hafva äfven flera andra kyrkor,
bland hvilka jag nu erinrar mig Grace- och St. Peters. Denna
senare är ett litet vackert tempel, omskuggadt af lummiga träd,
och för mig förenadt med det dyrbara minnet af en kär
lands-maninna, den i många afseenden utmärkta, alltför tidigt bortgångna
Emilie H., som der under flera år spelade orgeln. Midtemot på andra
sidan om gatan, låg hennes täcka, väl ordnade, lyckliga hem. Det
var det första hem min fot beträdde i den nya veriden och jag
minnes så väl hur ljuft det var mig att vistas der, att se de
lyckliga makarne, de glada älskliga barnen, den smakfullt ordnade
intéri-euren af den lilla boningen, som omgafs af en trädgård, doftande
af herrliga rosor, jasminer och azaleor, den blyga luktviolen icke
förglömmandes. Många år hafva ej förgått sedan dess, men huru
*) De amcrikauska fruntimren äro i allmänhet ntmärkta för sin sköuhet;
regn-liera anletsdrag och vackra ögon äro ingalunda sällsynta; grazie är deremot cn
bland dem ej så vanlig gåfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>