Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
han fångar och i munnen inför små fiskar och sjödjur —
större kan han ej svälja, emedan svalget är jemnförelsevis litet;
tänderna äro mycket små och inuti munnen är han försedd med
tiodubbla silar; ögonen äro stora och utstående samt på fyra fots
afstånd från hvarandra; färgen är grumlig svart på ryggen, hvit
med stora grå fläckar under buken.
Denna vår beskrifning på den vidunderliga djefvulsfisken, torde för
dem, sora ej sett den, förefalla lika fabelaktig, som berättelserna om
den stora sjöormen. Denna fisk exfsterar likväl verkligen och är,
oaktadt sin oformlighet, ett ganska lifligt och rörligt djur, som
stundom roar sig med att göra riktiga kullerbyttor i vattnet, stundom
med hornen fattar tag i ankartrossen till någon liten farkost,
hvilken han sedan med största hastighet helt oförmodadt låter göra
en extra tur på en à två eng. mil, ofta till stor förskräckelse för
den derpå obereddda besättningen. Den här ofvan omtalade
djefvulsfisken fångades på det sätt, att ban insnärjt sig i ett tåg,
tillhörande en skonert liggande nära Sullivans ö. Skonerten, hvars
besättning var sysselsatt att bortföra lasten i en pråm, var med
ett tåg fästad vid ön. Detta tåg hängde helt slakt några fot
nedom vattenytan, men plötsligt märkte man, att skornerten
aflägsnade sig från land. och vid undersökning 0111 orsaken dertill,
befanns att en djefvulfisk fastnat i tåget. Man försökte genast att
fånga den, men detta lyckades först efter fem timmars oafbrutna
ansträngningar och sedan fisken dragit skonerten mellan 4 och
500 alnar. Under sina fåfänga bemödanden att undkomma, hade
fisken endast lindat tåget upprepade gånger omkring sin’ kropp,
hvarigenom ban slutligen föll ett offer för sina egna upptåg.
Som de exemplar af djefvulsfisken, hvilka blifvit fångade vid
Södra Carolinas kust, tyckas tillhöra ett särskildt species, bar man
föreslagit att kalla detta Ctpfialoptera Elliotti, såsom en artighet
mot M:r W. Elliott, hvilken utmärkt sig som en lycklig^och
nitisk fångare af detta djur, om hvars vanor han lemnat Hera
intressanta upplysningar. Vi anföra efter honom följande:
»Vid flodtiden närma sig vanligen dessa fiskar land, för att i de
grunda vikarne, der små fisk samla sig, söka sin föda, och man
märker deras närvaro derigenom, att vingspetsarne stundom höja
sig obetydligt öfver vattnet. Denna rörelse är så hastig och
fogel-lik att ingen, som en gång sett den, kan misstaga sig derpå. Ibland,
men ej ofta, kan man nalkas fisken tillräckligt nära, under det
han intager sin måltid, för att liarpunera honom, dock har man
bättre tillfälle dertill, när han efter dess slut åter beger sig ut på
djupet. Han börjar då en serie af de besynnerligaste kullerbyttor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
