Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
dessa söderns tjusande somroarqvällar, då dagens hetta mildras af
en frisk hafsvind, en vind som smeker och svalkar panna och
kinder med sina angenäma fläktar, utan att medföra något af
den kyla, hvilken oftast förtager behaget af en nordisk sommarnatt.
Tusentals stjernor gnistrade på himlahvalfvet och Iland dem
Skorpionens vackra konstellation med Antares, sitt strålande hjerta;
nymånen spred en osäker halfdager öfver de jordiska föremålen och
den klara vattenspegeln reflekterade de himmelska ljusen, under
det dess mest aflägsna rand sammansmälte med horizonten. Från
badhusets platta tak ljöd en ganska vacker musik, och en talrik,
välklädd folksamling hvimlade på promenadplatsen. Men icke
desto-mindre var allt så stilla, så fredligt, så tyst, och ingen oordning,
intet oljud, inga svordomar störde qvällens Irid. Man spatserade lugnt på
de sandade gångarne mellan grupper af vandrare och lekande barn,
man njöt af den svalkande hafsluften och stannade då och då för
att betrakta de briljanta fyrverkeripjeserna, hvilka än slingrade sig
såsom brinnande ormar mot den mörkblå himlen, än uppstego
som strålande solar, än nedföllo som buketter af stjernor i olika
färger. Slutligen levererades en sjödrabbning och i briljanterad eld
framstod frihetens tempel, bärande Washingtons namn. Men af
det armbågande, den hejdlösa ifver, som endast äflas att komma
fram utan att det ringaste tänka på andra, de knuffuingar, som hos
oss utgöra ett så vanligt appendix till alla dylika förlustelser, märkte
jag ej något spår. Alla voro höfliga och uppmärksamma, så mot
bekanta som obekanta, och om ett fruntimmer närmade sig en god
plats, som innehades af en herre, lemnade ban den genast för att
erbjuda den åt henne. Den aktning mot qvinnan, som utmärker
amerikanaren, särdeles i de södra staterna, är i sanning ett ganska
vackert karaktersdrag. Jag menar ej härmed den artighet, som
egnas individer af det svagare könet, hvilken visst ej saknas äfven
hos oss, utan den fina uppmärksamhet, som bevisas qvinnan i
allmänhet, och som uttalar sig på mångfaldiga sätt. Den sjelfviska
liknöjdhet för andra, det sjelfsvåld i fruntimmers närvaro, hvaraf
vi i gamla verlden äfven bos unge män så ofta se exempel, vare
sig i kyrkan, concertsalen eller på publika platser, skulle i den nya
betraktas såsom prof på bristande uppfostran, och den, som dertill
gjorde sig skyldig, förverka benämningen »gentleman.>>
En annan festdag, som jag minnes sedan mitt vistande i
Char-leston, inföll i slutet af November, då en regatta egde rum. Det
var en indiansk sommardag*) i all sin herrlighet; himlen var klar
’) Den s. k. indianska sommaren, hvilken sfi mycket prisas af amerikanarne,
infaller vanligen i Oktober och November. Deu utmärker sig för sin högblä him-
Tidskrifi för Hemmet. Årg. II. Haft. IV. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
