Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
James’ island. For en ä två minuter tycktes de alla röra sig i en
linie, men snart lemnades Cometen af de båda andra, hvilka ilade
framåt som tvenne ofantliga tumlare. Ju närmare de kommo, ju
tydligare man kunde urskilja dem, kunde se roddarnes
ansträngningar och ifver, ja, nästan trodde sig höra deras djupa andedrag, desto
lifligare blef intresset, och djup tystnad rådde bland den brokiga
mängden af åskådare — hvarje blick, hvarje tanke var riktad på de täflande.
»Ah, se Charles Lamar är i spetsen!» »Nej, nej, North State
följer honom 1» — nästan samtidigt hjnna de målet. Hurrarop från
strauden, från strömmen helsa de segrande. Men hvem var
segraren? Frågan tycktes oafgjord, meningarne voro delade och vad
in-gingos, men slutligen blef det kunnigt att Charles Lamar varit en half
båtlängd framom North State och sålunda vunnit första priset, som
bestod af 300 dollars (l,125 lldr Rmt). Man delade sig nu i
grupper, inhemtade underrättelser från arrangörerna, som kommit
ombord, intog förfriskningar och samtalade; sålunda förflöt tiden till
dess J till 2 signalen gafs till den andra rodden, som försiggick
ined andra klassens båtar. Äfven för denna rodd hade trenne
täflande infunnit sig; och samma ifver, samma spänning herrskade nu
som vid den första rodden; hvar och en utvalde sin favorit ibland
båtarne och deras rörelser bevakades med spänd uppmärksamhet.
I)e södra staternas handlingssätt i de tvister, som upplöst den
Nord-amerikauska Unionen, eges i allmänligt få sympathier hos
oss, och orsaken dertill ligger i den olyckliga institution, som är
dessa staters förbannelse och som likväl är så sammanväxt med
deras existens, att en reform i detta fall är lättare att påyrka än
att verkställa, ock kan i alla händelser ej brådstörtadt
tillvägabringas. Slafveriet äp dock ej den enda tvistefrågan emellan
Norden och Södern, ehuru den förra, för att derigenom tillvinna sig
Europas sympathier, framställer denna såsom egentliga orsaken till
den spänning, som länge herrskat mellan dessa unionens olika
delar, och den brytning, hvilken slutligen blifvit en följd deraf.
Vår kunskap om ställningar och förhållanden i Nord-Amerikas
fristater är uteslutande hemtad ur de norra staternas, särdeles
New-Yorks tidningar, och således måste vår åsigt derom blifva temligen
skef och partisk, ty lor att någorlunda rättvist kuiina döma meh
lan tvenne tvistande parter, måste man höra bådas så väl aukla|
gelse- som försvarspunkter. 1 afsigt alt gifva våra läsare någoriV
kännedom om huru frågan uppfattas af de södra staterna och
således belysa den från mer än blott en sida, afsluta vi vår uppsats
med följande utdrag ur ett bref från cn i Södern bosatt landsman:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
