- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tredje årgången. 1861 /
20

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

uppgjort ett väl organiseradt system, enligt hvilket hon ej allenast
ombesörjer de emigrerandes utresa, på särskildt för detta ändamål
af ett bolag utrustade fartyg under uppseende af s. k. Shipmatrons
(gifta qvinnor, hvilka taga vård om och hafva uppsigt öfver de
o-gifta), utan äfven vid framkomsten till kolonierna förskaffar dem
lämpliga anställningar.

Låtom oss nu kasta en hastig blick på det tredje sätt, vi
antydt såsom ett verksamt medel att gagna de fattige, nemligen
tillhandahållandet af bostäder, lifsmedel och ved till skäliga priser.
Otvifvelaktigt få de fattige betala allting dyrast. För sina eländiga
husrum, der de om vintern ej en gång äro skyddade för kölden,
betala de jemförelsevis långt högre hyra än vi för våra beqväma
och väl omsedda våningar. Den, som aldrig blickat in i något af
de nästen, der fattigdomen gömmer sig med all sin jämmer, kan
ej föreställa sig hur mycket menniskan verkligen förmår uthärda
och umbära. Om man endast betraktar deras bostäder, der
vinden spelar in genom väggarne och vattnet fryser vid stark köld,
der röken nedsotat tak och väggar, der en sparsam dager
intränger genom smutshöljda, sönderslagna rutor, stundom ersatta med
papperslappar och trasor, der man snafvar på golfvet i de upprötta
tiljorna, der luften är så förpestad, att man måste hålla näsduken
för näsa och mun för alt ej snart sagdt qväfvas, och betänker att
i ett dylikt rum, en dylik atmosfer, dväljas fyra, sex, åtta, ja,
kanske (lera menskliga varelser, ty stundom bo 2 à 3 familjer
tillsammans; måste man då ej känna det djupaste medlidande med
dessa olyckliga och inse sin pligt att söka hjelpa dem ur detta
elände? Och ju mer en stad förskönas af prydliga, beqväma hus,
desto svårare blir det för den fattige att erhålla husrum, emedan
husegaren för sina vackra, nybygda lägenheter fordrar en vida
betydligare hyra än armodets barn kunna erlägga. Att uppföra väl
byggda, ordentliga och sunda arbetarebostäder för att uthyra åt den
fattigare delen af befolkningen, borde derföre vara en ’omsorg, som
ålåge hvarje kommun; den skulle sjelf skörda ersättning derföre,
ej allenast i det välbefinnande, som derigenom bereddes en del af
dess medlemmar, utan äfven, som vi tro, genom minskning i det
antftl nödställda, som faller fattigvården till last. Och der
kommunen ej vill taga denna vård om den arbetande klassen, har den
enskilda välgörenheten ett ganska rikt fält för utöfvandet af
menniskoälskande handlingar. Götheborg har i detta som i många
andra fall att framvisa ett vackert exempel på enskild själfuppoffring
för det allmänna i den storartade donation, som af högsinnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1861/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free