Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188,
tvinga oss att rätt använda de oss förlänade högre gåfvor. Sådant är
dock ej fallet med vär hjeltinna. Tillhörande en i England ganska
ansedd och, om vi ej misstaga oss, aristokratisk familj, hvilket der
vill säga vida mer än hos oss, och således redan ifrån vaggan i
besittning af hvad vi gemenligen kalla lyckans förmåner, börd,
förmögenhet, samhällsställning, och dessutom rikt begåfvad i
intellektuelt hänseende, tycktes Florence Nightingale ämnad till en
prydnad för salongerna, i hvilka hennes lif skulle förflyta i stillhet och
beqvämlighet, förskönadt af de njutningar, det behag, som af ömma
föräldrar, angenäma slägtskapsförbindelser och rikliga tillgångar kunde
erbjudas. Det var således icke omständigheterna, icke nöden, som
tvingade den storsinnade qvinnan in på den bana, der vi lärt känna
henne, utan det var hennes varma hjerta, hennes starka vilja, som
förmådde henne att nedbryta de convenansens skrankor, hvaraf
hon var omgifven, för att ur den förfinade salongsverlden med dess
mångfaldiga, sjellskapade behof, träda in i fältsjukhusens förpestade
luft, der det menskliga eländet uppenbarade sig i de hemskaste
skepnader, der äfven det nödvändigaste ofta felades, der en
kärleksfull hand så väl behöfde räckas åt lidande eller döende — och vi
kunna derföre ej annat än i högre mått skänka henne vår aktning
och beundran. Men innan vi sysselsätta oss vidare med hennes
ädla verksamhet och de sköna frukter, den redan framkallat, vilja
vi omnämna några detaljer af hennes tidigare lif.
Hennes far, William Shore of Tapton, som antagit namnet
Nightingale efter enw afliden morbror, hvars arftagare han blef,
gifte sig 1818 med Frances Smith, och under deras vistande i
Italien 1820 föddes deras andra dotter i Florens. Af denna stad,
Firenze la bella, som den kallas af Italienarne, och som alltid för
inbillningen framstår omgjuten af ett poetiskt skimmer, ej allenast
för sin verldsberyktade skönhet, utan ock derföre att den i sitt
sköte uppammat män, sådana som Dante, 1’etrarca, Boccaccio,
Ga-lileo, Michael Angelo, Leonardo da Vinci, Benvenuto Cellini och
Andrea del Sarto, erhöll vår hjeltinna sitt namn. Och det synes
som skulle ej blott slumpen ha bestämt hennes födelseort, som
skulle den äfven åt henne beskärt några af de rika gåfvor, hvilka
fallit på de ofvannämnde snillenas lott, ty redan tidigt spårade man
hos Florence ett ovanligt godt och klart förstånd samt en brinnande
kärlek för allt skönt och ädelt, antingen det uppenbarade sig i
naturen, i konstens skapelser eller i ädla handlingar. Vi behöfva ej
säga, att hon erhöll, en god och vårdad uppfostran, och till
förvåning, att ej säga förskräckelse, för dem som ej kunna lida att vid en
flickas undervisning det minsta afsteg göres från den vanligaste sleii-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
