Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
262
hon då med bäfvan tänka: huru skall jag väl förvärfva aln de
egenskaper, som fordras för att rätt fylla min plats?
Men att erkänna sina brister är redan första steget till
förbättring, och i qvinnans natur har den Allgode dessutom
nedlagt en underbar förmåga af sjelfuppofTring och försakelse, och
då denna förmåga är förenad med ödmjukhet och ett saisadt
förstånd, blir den henne ett rättesnöre vid hennes pligters utöliing.
Den, som orubbligt föresätter sig att efter yttersta förmågi vid
alla tillfällen söka öfvervinna det onda med det goda, kan ej
niss-Iyckas, ty en sådan föresats har alt påräkna den Högstes
bistånd. Det finns ett sätt att oförmärkt låta passera en mängd små
nålstygn, små bitterheter i lifvet, hvilket belt och hållet beröfvar dem
förmågan att störande inverka på husfriden, och den hustru, som
kan bibehålla frid och trefnad i sitt hem, skall snart lära sig inse,
att dessa skatter ej kunna köpas för dyrt. Priset förefaller
stundom kanske högt, det är sant. Det gäller att afsäga sig all
•sjelf-viskhet, all sjelfkärlek, och det egna jaget, som så gerna vill intaga’ det
främsta rummet måste åtnöja sig med en liten, obemärkt vrå,men
för ett kärleksfullt hjerta och ett sannt christligt sinne är allt detta
dock icke omöjligt. Om än fullkomligheten är oupphinnelig på
jorden, få vi dock aldrig upphöra att sträfva derefter, ty just denna
sträfvan, denna längtan är det som höjer oss öfver stoftet och bär
vittne om vår andes himmelska ursprung.
Den qvinna, hvilken såsom familjemoder med nit och karlek
verkar inom sin krets, är obestridligt på sin plats, och väl henne,
om hon kan lemna denna verld i medvetandet af att efter bästa
förmåga, om än ofullkomligt och bristfullt, hafva sökt verka i sitt
maktpåliggande kall. Numera, vi säga det med glädje, finnas likväl
många unga qvinnor, hvilka lärt sig inse att lifvets lycka eller
olycka icke beror på en grannt möblerad våning, en elegant
garderob o. m. d. med thy åtföljande man. Mer än en qvinna har
föredragit det ogifta ståndet framför en förening med en man, för
hvilken hon ej kunnat hysa kärlek, kanske knappast aktning. Och
hvar är väl en qvinna med tanke och känsla mindre på sin plats
än vid sidan af en — vi vilja ej gerna begagna ordet lumpen —
vid sidan af en själlös make, hvars hufvudsakliga åliggande blott tyckes
vara att strö stoft på Psyches vingar. Den qvinnans bestämmelse,
hvarom vi redan talat, måste likväl ej vara hennes enda bestämmelse,
alldenstund en sådan mängd ogifta qvinnor finnas till i verlden?
Orsakerna må herrar statistici undersöka, men sjelfva förhållandet
är ett obestridligt faktum. Hvar är då den ogifta qvinnans rätta
platsl Hvar finnes hennes egentliga verkningskrets? Dessa spörjs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
