Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
framsprängde. Samma förändring egde rum vid det lilla hotellet,
der allt vanligen var så tyst och stilla. Dess gärd fylldes allt mer
och mer med hästar och åkdon och på trappan stod från morgon
till qväll den gamle värden, den hederlige gubben Perry, nu som
alltid klädd i ljusgrå knäbyxor och kortskörtad frack af samma färg,
med hatten liksom fastväxt vid hufvudet, och välkomnade sina
gäster. Hans hustrus giilla stämma hördes emellanåt gräla på
tjenst-folket och klaga öfver det besvär, som dessa dagar medförde,
under det deras dotter, ;l/:rs Morgan, långsamt och värdigt rörde sig
mellan matsalen och köket, afgifvande sina befallningar med låg,
men bestämd ton. Stackars lilla Jane, husets sondotter, hvars
ljusa hår fladdrade omkring hufvudet i fullkomligaste ledighet och
oordning, emedan ingen haft tid att kamma det, sprang halfvild
och bultade på alla dörrar, plågande de resande med sina frågor
och sin pållugenhet, till dess hon slutligen, afvisad på alla håll, satte
sig vid ett gammalt, ostämdt klaver i parlor’n och spelade derpå
»Oh, Susanna», en allmänt känd negersång, hela klaviaturen igenom,
utan att dock göra afseende på eller b.
Lika lifligt var det i granngårdarne, der hvar och en hade
några vänner att herbergera, och hvart man än vände sina blickar
hade man för sig en liflig, rörlig tafla. Vid sjelfva seminariet, som
ligger så stort och ståtligt på en höjd, dominerande hela trakten,
körde den ena vagnen efter den andra upp på gården, och från
piazzorna betraktades de ankommande med spejande blickar utaf de
lifliga grupper, hvilka der församlat sig. Då och då såg man några
ungdomliga gestalter hasta utför trapporna lör att helsa på kära
anförvandter och vänner. Det tycktes nästan som om all oro och
fruktan för examensdagarne nu varit förgäten, för att endast lemna
rum för glädje och fröjd. Vid middagsbordet gaf M:r C., den ene
af skolans föreståndare, de unga damerna en förmaning att uppföra
sig stilla och sedesamt såsom det höides väl uppfostrade
fruntimmer, att gifva akt på sig sjelfva och ej förglömma, att ban ej tänkte
efterskänka något af skolans ordningsstadgar, ehuru de regelbundna
studierna komme att upphöra för dessa dagar. Under Tisdagen
tilltog antalet af resande och man såg ett hvimmel deraf på alla
vägar och stigar. Straxt efter middagen vilja vi titta in i ett rum i
fjerde våningen der vi finna några af de unga flickorna församlade.
Möbleringen är ytterst enkel och som endast tvenne stolar beslås,
märka vi ett halft dussin unga damer uppkrupna i den stora
fyrkantiga sängen, under det ett par andra tagit plats i fönstret.
»Nå, Eliza», sade en, »du väntar ingen af de dina hit?»
»Nej», svarade deu tilltalade, en vacker flicka med mörka, ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
