Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
»Charlet/, du frestar mig, men jag vågar ej, nej, nej, jag
vågar ej. Tänk om de skulle sakna oss, förfölja oss, upphinna oss!»
Ack, du lilla rädda! Men de skola ej sakna, ej förfölja, ej
upphinna oss, säger jag dig, om vi endast taga det gynnsamma
ögonblicket i akt. Min egen Sissy, minuterna äro dyrbara — gå du
till ditt rum, jag flyger till hotellet.»
»Char ley, bäste Charlcy, skall jag, bör jag» — —
»Ja, ja, dyraste, du både skall och bör, ulan vidare frågor och
dröjsmål.»
Men innan Cicely hann fatta sitt beslut och taga några mått
och steg för att sätta detsamma i verkställighet, hördes Carrys
röst i korridoren, kallande Cicely vid namn och en minut derefter
inträdde hon sjelf, utropande:
»Kära Cicely, hvad tänker du på som ej kommer upp i salen.
Din skrift har vunnit priset, M:r C. kallade fram dig och man
söker dig öfverallt. Kom för all del, skynda dig.»
»Ack, jag kan ej,» klagade Cicely. »Ilur skall jag kunna
komma in nu sedan man märkt min bortovaro, och» — tillade hon
med en blick på sin älskare, som knappt kunde dölja sin otålighet.
»Kära Sissy, uppehåll oss nu ej med några men och och»
afbröt den häftiga Carry. »Vi ha dröjt tillräckligt länge och
kommer du ej straxt, så bryr jag mig ej om dig. Jag går då och
talar om dina förhinder. Du är rent af tokig, om du ej kommer på
ögonblicket.»
»Ack jag måste då gå,» suckade Cicely. »Adjö, Charley, adjö.»
Carry tog henne vid handen, drog henne med sig och några
ögonblick derefter voro de begge flickorna försvunna. Pagan gick
en stund fram och tillbaka i rummet, ställde sedan sina steg till
hotellet, spände för sin häst och var inom kort på väg till Chester.
Sedan man en stund förgäfves väntat på Cicely i skolsalen,
skred man till uppläsandet af den andra prisskriften, som handlade
om Perikles’ tidehvarf. Under tiden inkom Carry med Cicely
temligen obemärkt, och då läsningen var slutad och författarinnan
funnen, framgick Carry och hviskade några ord till M:r C., som steg
upp, fattade Cicelys hand och ledde fram henne till Guvernör
Johnson, för att af honom emottaga priset, en guldmedalj.
Sinnesrörelse och bryderi purprade flickans kinder, då hon böjde sig ned
för den vördnadsvärde gamle, som kring hennes hals hängde det
blåa band, vid hvilket medaljen var fästad, på samma gång ban
ställde till henne några vänliga, hjertliga ord. Samma ceremoni
upprepades, då den andra prisskriftens författarinna erhöll den för
detta ämne bestämda silfvermedaljen. Annu ett par andra skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
