- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Fjerde årgången. 1862 /
3

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3

tills i allmänhet varit, icke ännu synes skänkt ett så stort
deltagande, som hon, enligt vår åsigt, borde och kunde göra.
Vi våga nemligen till hennes benägna pröfning framhålla några
antydningar om den ställning, som hon allt mer borde intaga
i förhållande till naturens vård och försköning, så invid sitt
eget hein som i beröringen med sina mindre lyckligt lottade
likar. Det arbete på bygden, som blifvit vårt, har gifvit oss
tillfälle och anledning att i detta hänseende göra några
iakttagelser, hvilka åter hafva väckt föreställningar och en
öfvertygelse , dem vi känna oss uppfordrade att uttala. Vi
göra det härmedelst, och det så mycket hellre som den
tidskrift, hvilken för dessa våra åsigter erbjudit ett rum, låter
oss, i och genom den anda, den förråder, samt det mottagande
den rönt, hoppas uppå en större mottaglighet för dylika
satser, än den, hvaruppå vi ännu för några få år sedan ansågo
oss ega rätt att hoppas.

Vår fråga gäller alltså den yttre naturen, våra bostäder
och deras naturomgifnings vård. — Hur ser i allmänhet den
svenska staden och kyrkan, den svenska landtgården och
kojan och deras omgifning ut? Hvad hafva de att förkunna om
det folk, som rörer sig derinom?

En svensk författare har sagt att, om, såsom det blifvit
yttradt, byggnadskonstens verk är en slags "frusen musik",
d. v. s., med ett vanligare uttryckssätt, en skapelse i sten
eller träd, som i sina former och färger uttrycker
"skapar-lynnet", den större eller mindre bildningen hos den som byggt,
så skulle de flesta bland våra närvarande byggnader kunna
anses vara ett uttryck af den visan: "min far, han var en
vest-göthe, han, han."

Skulle man icke i fråga om våra byggnaders
naturomgif-ning, såvidt den är af menniskor omskapad eller åtminstone
förändrad från sitt ursprungliga skick, kunna säga, att äfven
de uttrycka något sådant?

Ja, det är ett eget drag i vår nationalkarakters
utveckling, att vi ega ett särdeles mottagligt natursinne, hvarpå
vår poesi lemnar bevis, att vi äro rikt begåfvade med anlag
för naturforskning, hvarom Linné och Berzelius och Agardh
m. fl., såsom exponenter derför, vittna, men att vi på samma
gång ännu röjt så föga sinne för naturens vård och försköning.

Utan tvifvel beror detta visst på vårt förflutna nationella
lif och de mångfaldiga trångmål, i hvilka detta varit inväfdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1862/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free