Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
vestra kust belägna staden Bombay, hvarifrån hon gjorde
utflykter till de märkvärdiga klipptemplen i Adjunta och Ellora,
äfvensom till öarne Elephantine och Salsette. Under sitt
vistande i Ostindien lyckades hon äfven vinna tillträde till
åtskilliga förnäma indiska familjer och erhöll härigenom tillfälle
att göra många intressanta iakttagelser, angående infödingarnes
seder och hemvanor. Hon deltog också i en tigerjagt och var
ett åsyna vittne till den ohyggliga ceremonien af en indisk
enkas förbränning på det bål, der den aflidne mannens lik
förtärdes af lågorna.
Mot slutet af April lemnade Ida Pfeiffer Indien och
ställde sin kosa till Persien, der hon landsteg i Buschir,
hvarifrån hon ämnade besöka Schiras, Ispahan och Teheran.
Men inre oroligheter i dessa länder nödgade henne att ändra
sin plan och hon vände sig i stället till Mesopotamien, begaf
sig till Bassoraoch derifrån till Bagdad. Efter en utflykt
till ruinerna vid Ktesiphon och Babylon, reste hon med en
karavan genom öknen till Mosul, besökte de i grannskapet
belägna Ninivehs ruiner och for vidare till Vrumia och Tebris.
Denna färd genom Mesopotamien och Persien var ett bland de
vågsammaste och farligaste af den modiga qvinnans företag.
Det fordrades i sanning all den oförskräckthet, all den fysiska
och moraliska kraft, hvaraf hon var mäktig för att uthärda
de mödor, för hvilka hon derunder var utsatt: om dagen en
brännande, förtärande solhetta, den eländigaste, vämjeligaste
föda, om natten de uslaste herbergen, och dessutom en
ständig fara att blifva öfverfallen och tillintetgjord af röfvare. Den
osnygghet, som hon fann rådande bland Araberna, öfvergår
all beskrifning och man måste verkligen vara drifven till det
yttersta för att kunna så väl hvila som förtära någon föda
under dylika förhållanden. Då hon i Tebris inställde sig hos
engelska konsuln, kunde hon också ej på länge förmå honom
att tro, att hon, en ensam, svag qvinna, företagit och
lyckligen utfört en så äfventyrlig färd.
I Tebris blef hon presenterad för vice-konungen och
erhöll tillstånd att besöka hans harem. Den 11 Augusti 1848
reste hon vidare genom Georgien, Armenien och Mingrelien,
besökte Anapa, Kertsch och Sebastopoly samt landsteg i
Odessa och fortsatte sin hemfärd öfver Constantinopel,
Grekland, de Joniska öarne och Triest. Hennes afsigt hade varit
att äfven taga vägen öfver Ryssland, men hon möttes straxt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
