Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
inmura sig inom några "stenkyrkliga former1’, som icke längre
äro dem tillfyllest., utan fatta mod, se ut öfver verlden och
lifvet med fri blick, söka fatta Guds verldsordning i stort,
höja sig öfver alla små underordnade tvifvel och betänkligheter
och hålla sig till det ena väsendtliga, att vår Gud och
Frälsare lefver, och att vi skola lefva med honom. Lemnande
vissa ännu olösta frågor "att växa inom henne", har
författarinnan på denna väg sjelf kommit till en ståndpunkt, dit hon
synes kärleksfullt vilja draga med sig alla lidande, kämpande,
sökande medsystrar, och hvilken hon angifver vid slutet af det
23:dje kapitlet i sin bok med följande vackra, behjertansvärda ord:
–"Jag, du, alla menniskor behöfva älska Gud.
Ingen annan kärlek är oss tillfyllest; ingen ’annan fyller hjertat
och ger det kraft att genom synd och mörker, lifvets och
dödens pröfningar, dock komma till Gud. Men, kunna vi på en
gång känna, djupt känna jordlifvets mörker och nöd och —
älska Gud, jordlifvets skapare? .... Jag kunde det ej. Jag
kan det ej, om jag ej med detsamma kan fatta honom som
befriare, som deltagande återlösare. Tag bort Gud i Ghristo,
och jag vet icke mer hvar jag kan finna en Gud, som jag
kan älska och tillbedja. Den lidande, kämpande menniskan,
som dör för den sanning hon erkänt, för den vän hon älskar,
är mig ett högre, förträffligare väsen, än en blott salig Gud,
fjerran från varelsernas nöd..... Genom lifvets erfarenheter,
genom vårt eget hjertas beskaffenhet, anslås vi på olika sätt
af verldsordningens företeelser. Gud tillät mig att framför allt
fattas af lidandet på jorden, de godas, de svagas,
menniskornas, djurens, af alla lifvets bittra dissonanser, af mörkret
öfver så mycket, af skapelsens suckar öfverallt. — — De skulle
hafva fört mig till förtviflan, om de icke fört mig till Christus
och i Christus till Gud.
"I Christus kan jag älska Gud.
"I Christi, Guds sons, väsen och verksamhet finner jag
enda, vissa borgen för att jordens lidanden, lifvets
disharmonier skola upplösas. I liaus lif och död erkänner jag att
Gud är kärleken, och jag vet hvad sann kärlek vill.
Outsägliga förhoppningar, outsägliga harmonier strömma ur denna
åsigt. Man läse i Pauli epistlar, isynnerhet i Corinther-,
Ephe-ser- och Colosser-brefven de stora synerna öfver
menniskoslägtets och naturens pånyttfödelse och fulländning i Christo, den
gudomliga, den stora menniskan. Denna syn har allt sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
