Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
stammen är den herrskande pà norra kusten, liksom den
malajska på östra och i det. inre af ön. Dessa hufvudracer
sönderfalla sedan i flera stammar, bland hvilka Hovas, tillhörande
malajska racen, för närvarande är den talrikaste och mest
bildade på hela ön. Redan vid tiden för Madagaskars upptäckt,
innehade Hovas största delen af öns inre och bildade der ett
mäktigt rike, hvars hufvudstad Tananariva höjer sig på en
vacker och fruktbar högslätt, prydd af täcka kullar och
genomskuren af många små vattendrag.
’’Sydvestra kusten af ön, hvars befolkning anses såsom
fullkomligt fiendtlig emot Européerna, är minst känd, ja, nästan
alldeles okänd. Alla dessa stammar äro, som de flesta råa
folkslag, tröga, nyfikna, vidskepliga och opålitliga.
"Såsom redan blifvit nämndt, hafva fransmännen alltsedan
1642 försökt att få fast fot på ön; de eröfrade redan då
åtskilliga landsträckor, anlade här och der fästningar och
handels-depoter, men förmådde aldrig bibehålla sig. Alla deras företag
strandade, dels emot klimatets osundhet och den hårdhet och
grymhet, hvarmed de bemötte infödingarne, dels genom den
omständigheten, att de aldrig i rätt tid från moderlandet erhöllo
behöfligt understöd af pengar och trupper. Man tycktes aldrig
der blifva rätt enseo om, huru man skulle gå tillväga i afseende
på Madagaskar. Åtskilliga gånger afsändes visserligen dit skepp
och trupper, hvilka man dock sedermera helt och hållet lemnade
at sitt öde, och sålunda förspilldes menniskolif och penningar,
utan att något derigenom blef uträttadt.
"I början af 19:de århundradet försökte engelsmännen att
grundlägga kolonier på Madagaskar, men likaledes utan
framgång. De bemäktigade sig väl hamnarne vid Tamatavé och
Foulpointe, men kunde blott en kort tid behålla dem.
"Under tiden hade Hovas lyckats utvidga sitt välde i det
inre af landet. Dianampoiene, chefen i Tananariva, förde
lyckliga krig mot mindre mäktiga chefer och eröfrade deras
stater. Han säges hafva varit en verksam och förståndig man, som
gifvit sitt folk goda lagar och under hans regering var bruket
af starka drycker och tobak förbjudet. Dianampoiene dog 1810
och efterlemnade sitt redan mäktiga rike åt sin son Iiadama,
hvilken blott räknade 18 år, då han mottog styrelsen deröfver.
Han liknade sin far och var, såsom denne, intelligent,
rättskaffens och ganska äregirig, älskade Européer och sökte genom
umgänge med dem utbilda sina kunskaper.
"Engelsmännen begagnade sig skickligt af denna
omständighet och lyckades äfven så innästla sig i hans ynnest, att han
afslöt ett fördrag med England, enligt hvilket han förpligtigade
sig att upphöra med all slafhandel med utlandet. Som skades
ersättning erhöll han pengar och skänker till ett värde af 2000
P.d Sterl., och den engelska regeringen lofvade dessutom att på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
