Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
skalet och medverkar till den glödande kärnans långsamma
af-svalnande.
Medan den unga verldskroppen, ledd af en mäktig
dragningskraft, söker sig en trängre, regelbunden bana kring
närmaste sol, mångdubblar den sitt skal, under en lång följd at
yttre och inre verksamhet, betingad af eldens och vattnets
vexelverkan, och stundom urartande till de våldsammaste
utbrott. Sålunda omger sig det första kristalliska skalet,
kring-spoladt af vatten och upphettadt af den inre elden, med
ett tjockt, gråhvitt lager, under det plutoniska krafter bilda
ymniga lager af olika beståndsdelar, ett grått och hårdt
närmast, derpå flere brokiga af lösare beskaffenhet, innanför
den första tunna kristallskorpan. Drifna uppåt af elden och
ångtrycket bilda dessa plutoniska lager ett slags upprättstående
grundpelare för den nyskapade ytan, hvilken dock tid efter
annan spränges af den fängslade elden och undergår förfärliga
omstörtningar, som betinga nya yttre aflagringar och alstra, så
väl i hafsvattnen, som på de nybildade fastlanden, ett
öfver-flödande rikt organiskt lif. Under vexlande vidunderliga former
så i växt- som djurbildningar, utvecklar sig detta organiska
lif, for att åter förgås och ånyo stå upp i förädlade former
på grunden af det förgångna. Dessa förgångna skapelser bilda
åter otaliga nya lager kring eldsdroppens allt mera svalnande
yta: ibland dem ett, bestående endast af mäktiga förkolnade
urskogar, andra bildade af mergel- och lerblandade massor,
af-satta af hafsvattnet, och ett tredje, nästan helt och hållet
sammansatt af förstenade hafsdjur.
Men återigen spränger den glödande eldsdroppen för sista
gången sitt fångsel, uppspringer på otaliga ställen såsom
flammande eldpelare genom det remnade skalet, dragande med sig
smälta delar af de gamla horizontela lagren, hvilka sålunda
uppkastas i höjden och bilda, sedan de åter stelnat, snedt
liggande, lodräta, eller på hvarandra uppstaplade bergmassor.
När eldpelarne slocknat, efterlemna de stelnade lavaströmmar,
hvilka i form af mörka uppspringande pelare synas ämnade till
en ny grundval för den brutna ytan af de gamla lagren,
medan de tillika här och der bilda ett slags öppna ventiler eller
afloppsrör för den i det inre koncentrerade elden och ångan,
på det dessa ej mera skola spränga sitt skal.
Låtom oss nu dröja ett ögonblick vid denna vändpunkt i
eldsdroppens saga, för att litet närmare betrakta de förändringar
han undergått. Vill du veta hur det första tunna skalet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
