Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18i
ståndaren for ett af de&sa läroverk är tillräckligt upplysande,
och vi bifoga derför endast följande ziffernppgifter:
Elevernas antal var
år 1860: i Skara 7, i Strengnäs 12, i Calmar I t,
i) 1861: i Skara 15, i Strengnäs 7, i Calmar 15,
» 1862: i Skara 15, i Strengnäs 10, i Calmar 20.
I Svenska Slöjdföreningens skola, var antalet qvinliga
élèver i April 1861, 252, och har varit i ständigt tilltagande
under de 3:ne år, skolan varit tillgänglig för qvinliga lärjungar.
1 Statens Seminarium, för lärarinnor har antalet af
lärjungar under första läroåret varit 55; under andra eller
innevarande läroår uppgår det till 77.
I Kgl. Musikaliska Akademien har antalet qvinliga
élèver under åren 1860, 61 och 62 varit 129, 122 och 113.
Det är således endast uppgifterna från Seminarierna för
folkskolelärarinnor, som tyda på något slags motvilja eller
tröghet hos den svenska qvinnan att begagna erbjudna
kostnadsfria bildningsmedel. Det är så mycket mera förvånande, som
dessa läroverk äro de enda, hvilka utan betydliga föregående
utgifter, gifva qvinliga lärjungar säker utsigt till ett hedrande
och någorlunda lönande yrke; äfvensom de enda, der de genom
stipendier erhålla någon pekuniär hjelp under studietiden. Då
den svenska qvinnan under alla andra förhållanden med
synbarligt ifver omfattar hvarje tillfälle till inhemtande af
kostnadsfri undervisning och yrkesskicklighet, måste det ligga
någon särskild orsak till grund för denna motvilja för
Seminarierna, och vi skola i en följande uppsats söka komina denna
orsak på spåren, hvilket här skulle föra oss nog långt från
vårt ämne.
Vi hafva här ofvan uppräknat allt, hvad, så vidt vi
hafva oss bekant, af Staten eller offentliga myndigheter blifvit
gjordt för den svenska qvinnans fria undervisning. Den
största bristen i denna undervisning synes vara frånvaron af allt
inro sammanhang mellan de olika läroanstalterna — bristen på
en verklig undervisningsplan, på ett väl öfvertänkt och
följdriktigt tillämpadt system, sådant som legat till grund för de
manliga undervisningsverken. Man nämner ofta såsom ett
huf-vudfel hos qvinnan bristen på följdriktighet i tankegång och
slutsatser, .såväl som i principer och handlingssätt — och man
har ofta blott alltför rätt. Men om man gjorde sig möda
att utforska orsaken, skulle man kanske finna den till stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
