Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’83
SeniiDarierna ntdelas till och med stipendier till flitiga, lärjnn
gar) kunna vinna medel till en sjelfständig bergning.
Under den förutsättningen att åt flickorna verkligen
meddelades full undervisning i folkskolans läroämnen skulle élèver
också derifrån kunna öfvergå till Svenska Slöjdföreningens
skola — under nuvarande förhållanden kunna de det sällan
eller aldrig.
Undervisningen i den sist nämnda skolan borde dock,
rätt begagnad, alltid kunna blifva medel till sjelfförsörjning för
dem, som med allvar och flit egna sig åt en bestämd
yrkesgren. Dock finner man af årsberättelserna att ganska få af
de med hvarje år talrikare qvinliga lärjungarne från skolan
utgått till något yrke eller handtverk. Orsaken härtill ligger
likväl ej i någon brist hos läroverket, men i andra
missgynnande förhållanden utom skolan, till hvilka vi en annan gång
skola återkomma, för att försöka uppleta något medel till
deras bäfvande.
För inträde i Statens Seminarium i Stockholm för bil
dande af lärarinnor i högre skolämnen fordras, såsom vi sett,
ett högre kunskapsmått, än som kan inhemtas i någon
friskola för flickor, och är det således omöjligt för den svenska
qvinnan att såsom lärarinna i enskilda hus eller skolor vinna
sin sjelfständiga bergning, utan att först under många år hafva
ganska drygt betalat den förberedande undervisningen.
Derjemte tillkommer för seminarie-élèver från landsorten den höga
lefnadskostnaden i hufvudstaden under de 3:ne år, som deu
fullständiga kursen fordrar.
Äfven för inträde i Kgl. Musikaliska Akademien,
synnerligast i den af qvinliga élèver mest anlitade piano-klassen,
fordras ganska betydliga förstudier, för hvilka élèveD måste
förut hafva betalat. Icke heller såsom musikläraiinna eller
orgelnist kan således don obemedlade qvinnan vinna ekonomiskt
oberoende, om hon ej varit i tillfälle att för pengar förskaffa
sig den elementära undervisningen. Samma förhållande gäller
väl här i viss grad äfven för de manliga eleverna (ehuru
sång-undervisningen i elementarläroverken dock för mången bland
dem utgjort en väsendtlig hjelp), men såsom undantag från
den allmänna rogel, soin legat till grund för ordnandet af
undervisningsväsendet tör den manliga befolkningen. Den
fattigaste gosse kan nemligen från folkskolan öfvergå till
elementarläroverken och derifrån, med erhållna studentbetyg till Akademien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
