Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’309
"Så upptog den nygrekiska staten det antika Hellas’ visa
nnord-ningar för själfstyrelse, lemnande åt framtiden att utveckla dem i
enlighet med nyare tiders högre menskliga medvetande. Efter
årtusendens sömn och träldom uppstod Grekland på en gång fullt rustadt,
likt Minerva ur Jupiters hufvud.
"Samma nyårsmånad (1822) utfärdade kongressen i Epidaurus
ett manifest, i hvilket den kungjorde grekernas förening i en fri och
sjelfständig förbundsstat. Frän detta ögonblick leddes frihetskrigets
rörelser efter en bestämdare plan. Grekiska regeringen tog sitt säte
först i Korinth, senare i Argos.
"Under 1822 års fälttåg se vi kampen emellan Grekland och
Turkiet antaga allt mera storartade proportioner i antagonism, i
handlingar, i lidande och lycka.
"Samma vår, medan grekiska ’ regeringen sysselsätter sig med
organisationen af sin unga fristat och iued försök att vinna de
vester-ländska stora makternas biträde, rasa sultanen och turkarne fram i
vild förstörelselust. De mordiska uppträdena af år 1821 förnyas.
Kyrkor sköflas, grekiska prester dödas eller misshandlas, ingen grek
går säker mer på gatorna i Konstantinopel. Det blomstrande Rhodus
härjas, det sköna Cypern göres till en grafplats, der dödens tystnad
herrskar. Det fruktbara, fredliga Chios förvandlas till en grushög,
dess rika och talrika befolkning dödas eller säljes i slafveri Samma
öde öfvergår flera städer och trakter på Kreta och Mindre Asiens
kust. I Macedonien uppbrännas etthundrafemtio byar, mördas
femtusen grekiska familjer af Pascha Abbolobat, ett odjur i
mennisko-hamn, som berömmer sig af att pä en dag med egen hand hafva
dödat 1500 qvinnor och barn. Äfven Porten fann detta vara för starkt.
"Gerningar af detta slag ökade grekernas hat, och några
turkiska embetsmäns barmhertighet och ädelmod mot de olyckliga vid
dessa massakrer förmådde ej mer svalka hämndens lågor. Förgäfves
tillböd Sultanen amnesti. Ingen grek ville lyssna dertill.
Frihetskärleken och hatet äggade folkets naturliga snille till stora bedrifter,
hvilka blott alltför ofta befläckades af hämndens, till trolöshet och
grymhet retande lidelse. Så vid eröfrandet af Athens Akropol den
19 Juni 1822. På hafvet tillfogade grekiska brännare den turkiska
flottan nya, stora förluster.
"Den låg och solade sig vid Tenedos då 40 ipsariotor, anförda
af Kanaris, beslöto att angripa den, att segra eller dö. De vigde
sig alla dertill i det de togo nattvarden. Derpå gingo de till segels.
På ljusan dag, den 10:de November, sågos två segelbåtar med
turkisk flagga och turkiskt klädda sjömän med fulla segel fly för
tvenne ipsariotiska fartyg, som förföljde dem, under aflossande af skott.
De förföljda fartygen flydde, liksom för att söka skydd, rakt in i
turkiska flottan, der man icke märkte, att de voro grekiska
"Hephästos" (brännare) förrän de hakat sig fast, det ena vid amiralskeppet,
det andra vid linieskeppet under kommando af Kapitana-Bey. Snart
stodo båda i lågor. Det senare sprang med 1800 man i luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
