Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’318
cade stormakterna dertill: Amen, och tvingade Turkiet att säga
äfvenså, man kan föreställa sig med hvilken min.
"Det var ock en vårdag, den, då Grekland erkändes som en fri
stat bland jordens stater. Det var den 24:de April 1830, jemt nio
år efter den första resningens vår.
"Liten var, till sitt område, den nya fria staten. Gränserna
derför, hvilka bestämdes af det område, som faktiskt innehades af
grekerna i den stund,’ då freden slöts, lemnade i Turkiets våld det
gamla Hellas’ äldsta provinser, Epirus, Thessalien, Macedonien, alla
öarne af den turko-grekiska Archipelagen — äfven Ipsara, äfven
Chios och Samos samt Kreta, genom fornminnen och befolkning
företrädesvis en hellenisk ö.
"Var detta rätt? Var det verket af en politik utan högre mål,
eller af ögonblickets tvingande nödvändighet? Nog af: Ättika och
Morea, Elis och Achaja, Livadien och Akarnanien, kärnan af
Grekland , blefvo fria. Äfven Eubcea och Cykladerna fingo hissa det fria
Greklands och korsets flagga, fingo fred och frihet att bereda sig till
nytt lif och — med tiden — till en ny kamp för Hellas’ frihet.
"En ny frihet hade uppstått på jorden, och denna stat var det
gamla Grekland, de fria författningarnes förkämpe på jorden,
skiljemärke oeh förenande länk på en gång, emellan Österland och
Vester-land; detta var det stora faktum, som stod qvar af den blodiga striden.
"I fred för yttre fiender återtogo grekerna genast arbetet med
sin inre organisation. Europas fria stater blefvo härvid förebilder.
Missionärer kommo från den nya verlden. Skolor anlades öfver hela
Grekland, och den första allmänna folkförsamlingen i den nya
republiken hölls i Argos (år 1829) under grefve Kapodistria, utnämnd
till Greklands president för sju års tid. Han var en grek från
Korfu, men rysk undersåte, och hade nyss förut beklädt en rysk
ministerpost. Allt ifrån Hetärians uppkomst sågs han verka derinom för
Greklands befrielse. Hans fläckfria rykte, stora personliga gåfvor,
bildning, anseende, och, i den stund han valdes, oberoende
lefnadsställning — han lefde då som privat man i Schweitz — gåfvo skäl
att hoppas allt godt för Greklands fridfulla utveckling under hans
presidium.
"Men Greklands sjuåriga sorgespel skulle ännu få ett blodigt
efterspel.
"En sommardag, år 1831 , se vi grefve Kapodistria, Greklands
president, falla för mördares händer, och de politiska partierna
derefter rusa vildt till strids öfver hans lik Åter måste Europas
stormakter uppträda, men nu emellan greker och greker, Partikampen
stillas och Grekland får inre fred först, när det, förvandladt till en
monarki, mottager en fremmande furstlig yngling pà sin thron.
"’Grekerna äro ej mogna för friheten, kunna ej styra sig
sjelfva!’ hette det då i Europa, (och så säger man ofta, ännu i dag).
"Men den, som fattat den passionerade frihctskärleken, hvilken
uppehöll dem under den långa, ojemna kampen mot Turkiet och lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
