Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’324
tions flyktiga toner medelst ett slags stenografi, grundad på
studium af akustikens lagar.
Under förlidet århundrade, då naturvetenskapen ännu icke
utvecklat hela sin makt, yttrade en stor filosof högljudt sina
tvifvelsmål om kemiens nytta. Han ville ej förr tro på
sanningen af de resultat, hvilka vunnos genom kemiska analyser,
än den kemist, som sönderdelat mjölet i olika beståndsdelar,
återigen kunde sammansätta dessa. Denne filosof var Jean
Jacques Rousseau. Dagen för afläggandet af ett dylikt
mäster-prof är visst ännu icke kommen, ja, tanken att vilja fuska
naturen i handtverket är fjerran från kemisten, men dock
förmår han producera substanser, hvilkas sammansättningar ej äro
mindre underbara än mjölets. Vi erinra här om feta och
soc-kerhaltiga ämnen, som kemisten är i stånd att sammansätta
af deras beståndsdelar, de oorganiska elementerna. För
ögonblicket ega visserligen ej dessa upptäckter något värde i
praktiskt afseende, men de bära dock vittne om vetenskapens makt.
Men äfven förutan dessa brödlösa konster skulle
Rousseau troligen i dag bevisa kemien en högre aktning, om han
sett, huru kemisten med en lätthet, som gränsar till det
underbara, förvandlar en organisk substans till en annan; huru
t. ex. stärkelse först förbytes i ett gummiartadt ämne och
derpå förvandlas till socker, sedan till alkohol och slutligen till
ether eller ättika. Hvad skulle väl Rousseau säga, om ban
med egna ögon finge se gummi och mjölksocker förbytas i en
syra, som eger alldeles samma egenskaper som vinstenssyran,
den syra, hvilken drufsaften afsätter vid jäsning. Utan tvifvel
skulle han i Schéele och Berzelius, Lavoisier och Dumas,
Liebig och Bunsen, och hvad de store kemisterne för öfrigt
heta, hafva beundrat och erkänt den menskliga intelligensens
högste representanter.
Liebig har utom all fråga rätt, då han säger, att med
upptäckten af syret , som gaf uppslaget till den nyare
kemien , har den civiliserade verlden uudergått en väsendtlig
förändring i seder och vanor. Derigenom att menniskan lärt
känna syrets egenskaper och att betjena sig deraf, har detta
blifvit ett bildningens element. Många åsigter, hvilka fortplantat
sig från slägte till slägte, och genom sin höga ålder njutit an-
*) Denna kemiskt enkla kropp upptäcktes i förra seklet af den
utmärkte frausyske kemisten Lavoisier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
