Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Den står helt ensam i sitt slag, utanför — kanske uppöfver
alla de öfriga. Den utgör icke en blott recension af andras
verk, utan ett eget sjelfständigt arbete, grundadt på det
noggranna studiet af tvenne karakterer, den ene en af sin tids
berömdaste statsmän, krigare, forskare och vitterhetsidkare, den
andre prestman och skald, lika älskad för sina fromma och
milda egenskaper som den förstnämnde var firad för sina
stora och lysande snillegåfvor. Dessa båda karakterer utgöra
hufvudfigurerna i Margaret Fullera framställning, hvilken
består endast af samtal mellan dem båda, hvari inväfves
åtskilliga af deras poemer samt de åsigter de uttalat i skrift eller
handling under sin lefnad. Om den fyndighet, hvarmed hon
användt sitt sparsamma material, det äkta konstnärssinne hon
utvecklat i valet af situationen, i fördelningen af ljus och
skugga, i beredandet af effektfulla kontraster, utan att likväl
ett ögonblick störa det harmoniska intrycket af deu storartade
och dock så enkla taflan — om allt detta må läsaren sjelf
döma efter genomläsandet af den korta uppsatsen. Men för
att rätt förstå densamma fordras att hafva en, om ock flyktig,
bekantskap med taflans båda hufvudpersoner. Vi börja derför
med en kort historik af de båda bröderna Herbert.
Lörd Edward Herbert af Cherbury föddes i Eyton i
England, under Drottning Elisabeths regeringstid, 1581 eller 82.
Vid femton år gifte man honom med hans kusin, Mary
Herbert, då tjugoett år gammal, som blifvit ålagd att ingå
giftermål med en person, hvilken bar adelsnamnet Herbert, så
vida hon ej ville förverka ett stort arf af jordegendomar i
England och Irland. Efter sitt giftermål återvände han med
sin hustru och sin mor till Oxfords universitet, der han i god
ro afslutade sina skolstudier. Vid aderton år gjorde han sitt
inträde i den fashionabla verlden, men uppehöll sig blott korta
tider i London och vistades hufvudsakligen på sitt herresäte
Montgomery Castle, der han lefde ett stilla och indraget
familjelif, tillsammans med sin maka, som skänkte honom 9
barn, af hvilka dock blott trenne öfverlefde de första
barnaåren. Han fullbordade sjelf, utan mästare, sin uppfostran
genom studier af lefvande språk, naturvetenskap, philosophi
och till och med medicin. Musik utgjorde hans älsklingsnöje
och i den tidens ridderliga kroppsöfningar var han mer än
vanligt skicklig. Vid en uppvaktning på hofvet emottogs den
vackre och ridderlige, unge Lorden på ett utmärkande sätt at
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
