Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
vara det rätta, ehuru man måste beklaga, att hans principer
grundade sig på en oriktig uppfattning af vår heliga
religionslära. Lörd Herbert kan dock på intet vis räknas till
athei-sternas antal; ty han hyste en djup vördnad, en innerlig
kärlek till den ende Guden och försummade aldrig de dagliga,
husliga andaktsöfningarne lika litet som söndagens gudstjenst.
Ingenting kunde djupare såra honom än förebråelsen för
irreligiositet, då han visste med sig, att han satte hela sin
förhoppning på Gud. Senare theologiska kritici hafva anvisat honom
första platsen bland Englands deistiska skriftställare, och man
anser honom såsom en förelöpare tor Amerikas Unitarier.
Af Lörd Herberts historiska arbeten har det öfver Henrik
VIII tillvunnit honom mesta anseende. Detta, liksom en
samling engelska och latinska poemer, utkom först efter hans död:
om de senare yttrar sig en kritiker:
"De hafva i poetiskt afseende icke något utomordentligt
värde; men de erhålla sin betydelse af de höga ämnena: —
tron på Qud, Hans tjenande genom en dygdig vandel, samt
syndens försoning genom ångren."
Först ett århundrade efter Lörd Herberts död fann man
bland gamla familjepapper hans memoirer, hvilka genom
Horace Walpoles försorg trycktes på dennes enskilda tryckeri vid
Strawberry Hill 1774. De hafva sedan upplefvat en hel
mängd upplagor, hvaribland en, utgifven i Edinburg 1808,
har ett förord af Walter Scott.
Dem, som kunna vara intresserade af att närmare
studera denne märklige mans lif och karakter, hänvisa vi till en
artikel i Revue des deu.v Mondes för 1854 af den berömde
fransyske kritikern Ch. de Rémusat.
Om Lörd Herberts yngre bror, George Herbert, har
deremot inga vidlyftiga afhandlingar, inga lysande eller
djupsinniga kritiker blifvit skrifna. Han synes hafva varit en af
de stilla i landena, som göra föga väsen af sig, och hvilka
man blott med svårighet lyckas upptäcka långt bortom tidens
kif vande äflan och tomma hvimmel, men hvilka, en gång funna,
i rik män belöna den .sökandes möda. I de flesta biografiska
arbeten står han icke ens nämnd, andra åter gifva af honom
blott en i förbigående flyktigt tecknad bild, hvars svaga
konturer helt och hållet förblekna vid glansen af den i lysande
färger fulländade målningen af brödren. Mahända är det först
Margaret Faller, som i sin fina, men raska teckning, förmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
