Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
George Herbert ser upp, efter några ögonblicks
drömmande tystnad, sägande: Broder, återigen hafva dina sköna
tankars mäktiga ström öfverväldigat och åtminstone for
ögonblicket helt och hållet intagit mig. Jag är visserligen
medveten af många känslor, som här icke vidröras, — om det
djup af smärta och kärlek, hvilket uppenbarats för menniskan
genom Honom, som du ännu icke lärt känna. Men jag vill
ej nu tala om detta, om ej för att fråga: har du, buren på
så starka vingar, dock aldrig bäfvat och erfarit behofvet af en
frälsande vän? Har du, i trots af styrkan och klarheten i din
vision, aldrig suckat efter en mera innerlig bekräftelse på din
tro? Har du, med allt ditt sublima pockande på hvad som
fordras för själens lif och helsa, aldrig erfarit en fruktan, att
du möjligen skulle befinnas bristande i den renhet, som allena
kan emottaga den begärda gåfvan?
Lörd Herbert. Jag tar ej dessa svaga ögonblick med i
räkningen, George; de tillhöra ej mitt normala själstillstånd.
George Herbert. Det är nog att du erfarit dem; ty jag
kan ej betvifla att hvarje öfvertygelse, som ett menskligt
väsende behöfver, för att försonas med allas vår Fader, en gång
skall dagas för en så stor, så öppen, så troget
uppåtsträfvande själ. Låt mig svara dig med en sång, som uttalar mitt
hjertas tankar lika troget, om ock ej i så sköna tonfall, som
de, hvilka återgifvit din sublima tankegång.
"Min Frälsare, min Gud, mitt allt!"
— Så fullt blir hjertat i mitt bröst,
Det vill ha uttryck, form och röst,
Men söker fåfängt öfver allt
Och stammar blott — "min Gud! mitt allt!"
Skänk dessa ord dock ej förakt; —
Rätt sagda de måhända bli
Den högsta af all poesi;
Ty ringa blott är konstens makt,
Om ej sin själ man deri lagt.
Har all min kraft jag offrat på
Att slipa tankens form, men glömt
Den kärna, formen borde gömt —
Ej under om jag klagar då,
Att ej min bön kan himlen nå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
