- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femte årgången. 1863 /
116

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

höra berättas om sin far, och det kära minne, som under tjugu
àrs mödosamt arbete uppehöll modrens styrka, blef sålunda för
dottren det kaftigaste skyddsvärn vid inträdet i en verld, der
ungdom och fattigdom framför andra äro i behof af skydd.
Sällan kar något barn, så som hon, fått erfara huru mäktigt
en moders förtroliga, samspråk, under de mest hvardagliga
sysselsättningar, förmår att fängsla hjertat och höja sinnet, medan
det stärker| själen genom att förbinda tanken på Gud och på
det eviga lifvet med de dagliga omsorgerna.

Sedan Marié vid elfva år gjort sa première communion
lemnade hon skolan, der hon endast lärt läsa och skrifva, och
började derefter arbeta lika strängt som modren; icke blott tre eller
fyra utan tolf timmar dagligen, och det hela året om! Hon
var späd och svag, men nöden ,har ingen lag!

Hon hyste ett outtömligt begär efter kunskap, efter
vetande, men modren egde intet medel att tillfredsställa det,
och denna brinnande åtrå kastades då tillbaka på henne sjelf
och tärde henne under stum sorg. Undergifven, men olycklig,
fastnaglade hon sin vilja vid dagsarbetet, under det slutligen
en ny ingifvelse dagades inom henne — poesiens. Marié hade
ingen aning om att någonting sådant som en språklära fanns
till, dä hon vid fjorton år, eldad af fadrens minne, författade
icke mer och icke mindre än — une Ode d la gloirei

Hvad som mest grämde henne, under det trälsamma lif
hon förde, var omöjligheten att få någon tid öfrig att läsa
och skrifva, eller ens att i ensamhet fritt tänka. Detta
slafveri tryckte henno så hårdt och ingaf henne en sådan åtrå
efter oberoende, att hon som barn ofta, med fara Tör armar och
ben, klättrade upp på taket af huset, för att sitta der en stund,
sedd endast af himmelens öga, njutande af den behagliga
vissheten att ingen kunde komma upp efter henne.

Under dessa förhållanden växte barnet upp till en ung
flicka och Marie hade nyss fyllt sina 19 år, då en förändring
inträffade i familjens hittills så enformiga lefnadssätt. Denna
förändring var en följd af en för det franska folkets
kulturhistoria högst märklig regerings-åtgärd — skolstadgarne för 1833
—36 och 37 — och torde äfven ej hafva varit utan sin
betydelse för dess framtida bildning, ehuru otroligt det än vid första
påseendet kan synas, att ett helt folks bildning skulle kunna
röna något inflytande deraf, att en fattig sömmerska byter om
yrke och tillgriper a-b-c-boken i stället för synålen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1863/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free