Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Mallet, en äldre, i Paris bosatt dame, tillhörande den
protestantiska församlingen, medlem af ett mycket rikt handelshus,
samt faster till Mr de Salvandy, då ännu minister för
allmänna undervisningen. Madame Jules Mallet var sjelf
ledamot af la commission supérieure des Sallés d’Asile-, hon
hade fattat en djup aktning och en liflig vänskap för Marie
Carpantier och kallade nu, dertill uppdragen af brorsonen,
sin unga väninna till Paris, att der, efter de grundsatser hon
i sin skrift uttalat, skapa och organisera en normalskola, som
länge varit af behofvet påkallad, för bildande af lärarinnor i
les Salles d’asile. Marie Caipantier åtlydde villigt
kallelsen, begaf sig till Paris med sin mor och bosatte sig, en af
de första vårdagarne 1846, i det hus, som blifvit afsedt för
técole normale.
Den nya läroanstalten, som synes hafva varit ett helt
och hållet enskildt företag, skulle inrättas i en simpel våning,
hyrd i ett vanligt boningshus, Rite neuve de St. Paul N:o
der icke ens utrymme fanns för den nödiga
tillämpningsskolan. Madame Mallet försåg ur sin egen börs allt som var
oumbärligen nödvändigt för den första anläggningen, hvarpå de
båda vännerna böljade studera den stora, af qvinnan så ofta
obemärkt och tacklöst utöfvade konsten, att med ringa medel
frambringa stora och lyckliga resultater. Ett af de störro
rummen i den hyrda lokalen delades medelst gardiner i fem små
celler, tjenande till sofrum åt fem lärjungar; ett anDat anslogs
till undervisningen, och Marie Carpantier åtog sig till en
början att vara den enda lärarinnan. Man kan knappt
föreställa sig hvilken ytterlig sparsamhet som måste iakttagas, och
de tusen sinnrika påhitt, hvarmed, i trots deraf, alla
helsovårdens fordringar likasom den nya läroanstaltens yttre
värdighet iakttogos. För de båda vännernas energi och
ordningssinne förblef intet problem olöst och skolan fortgick, under ett
år, vid hvilken tid februari-revolutionen inträffade.
Denna politiska katastrof försatte Marie Carpantier i
det största bryderi. Alla publika embetsverk upplöstes eller
försvunno plötsligt, Mr de Salvandy, på hvars beskydd den
nya normalskolan till stor del berodde, blef tillika med alla
de öfriga ministrarne ställda inför rätta af de nya
auktoriteterna. — En hel serie af motgångar och svårigheter blef
härigenom en följd för Marie Carpantier och upphörde först, då
hon, under den nuvarande styrelsens beskydd, på uppdrag af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
