Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
omhuldas ofta och undervisas af egarens döttrar, men på ett
sätt, som ej alltid är dem nyttigt, då det ingifver dem olust
för allt arbete utomhus, äfven sådant, som med all rätt hör
qvinnan till, och kommer dem att helst tillbringa hela dagen
i den qvafva stugan vid en virkning eller ett broderi, som de
fatt lara af "herrskapet", men som för dem är af föga eller intet
gagn. Vantrefnad vid hemmet, liknöjdhet för omgifningen,
grannlåtssjuka i olycklig förening med bleksot, blifva blott
alltför ofta följden af ett dylikt välvilligt men ovist intresse.
Låtom oss nu antaga att dessa flickor, i stället att lära
brodera, genom sina vänliga beskyddarinnors förord, erhållit
tillstånd att af gårdens skicklige trädgårdsmästare lära hans yrke;
att de i stället för den onyttiga virkningskonsten fått inhemta
de första grunderna i botanik och växtlära med praktisk
till-lämpning på trädgårdsodlingen, samt äfven en smula räkna och
bokföring; att de, allt under ledning af sina beskyddarinnor, fått
bilda sin smak, odla sitt färgsinne, öfva sin blick tör det
sköna i naturen och lära den, öfver allt, men i synnerhet i
trädgården, behöfliga konsten att förena det vackra med det
nyttiga. Skulle de ej efter några års sådan undervisning vara
friskare, lyckligare, nyttigare menniskor än de med sin lott
missnöjda stackars sjukliga stugubrodöserna? Och skulle de ej,
fullkomligt så väl som mången "mästare", kunna på egen hand
förestå en trädgård? Redan länge har man i närheten af
Stockholm och andra stader med fördel användt olärda dalkullor att
sköta trädgårdarne. Detta visar att den svenska qvinnan
åtminstone icke saknar anlag för det förädlande trädgårdsarbetet.
Man skall invända att hon behöfver hjelp till körslor och till
den tyngsta gräfningen, och det är sannt. Men huru många
hjelpdagsverken fordrar ej hvar och en aldrig så litet finare
trädgårdsmästare? Ën sådan åtager sig lika litet att ensam,
vtan allt tillfälligt biträde sköta en trädgård, som en qvinlig
trädgårdsodlare skulle kunna göra det. Med samma skicklighet
i öfrigt stå de således äfven i detta afseende på samma punkt,
ocl# vi kunna ej inse något skäl att utestänga qvinnan från
detta yrke. Tvertom tro vi och hoppas att hon rätt snart
skall få fast fot der och räkna i detta afseende på en villig
medverkan af den hildade qvinnan på landsbygden.
Esseide.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
