Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
kathegori, ty hvart man vänder sig, hör man ju talas om
sömmerskor, som önska arbete och guvernanter med knapphändiga
kunskaper, 6om sakna pMser; ja, otaliga äro de unga flickor,
hvilka bönfalla om att .a komma "i ett hederligt hus för att
gà frun tillhanda" utan att derför begära annan lön än "ett
vänligt bemötande", Dei. skickliga kokerskan, den dugliga
huspigan behöfver deremot knappt söka sig tjenst, utan har
oftast blott att välja den, som förefaller henne mest förmånlig.
Af hvad vi nyss nämnt kan man nogsamt inse, att våra
tjenare oj, eller åtminstone blott uudantagsvis, utgå från hein,
som, i anseende till respektabilitet och ej alltför betryckta
ekonomiska omständigheter, kunna lemna oss någon garanti för
deras moralitet, ordning och duglighet. Hvarifrån komma do då?
Jo, oftast från armodets kojor, från hem, der barnen växa upp
såsom ogräset på åkern, dels emedan modern ej kan meddela
dem mer än hon sjelf fått, dels emedan hon, dagen igenom
trälande för att anskaffa ett knappt bröd, endera hemma eller
hos andra, endast har tanke och sinne för de materiella
be-hofven. Under sådana förhållanden vänjes barnet från
spädaste ålder vid oordning och smuts, vid osanning och förtal, vid
kärlekslöshet och sedeslöshet, ty gör det ej bekantskap med
denna sistnämnda last inom föräldrarnas dörr, så sker det blott
alltför ofta inom grannens. Man går ej många steg ibland de
fattigas boningar, utan att påträffa mödrar utan männer, barn
utan fäder. Och hvad kan man rimligtvis begära at’ dem, som
växa upp i en dylik atmosfer? Ganska få äro de naturor,
som ej, i högre eller mindre grad, måste röna dess skadliga
inverkan.
Men folkskolorna? invänder kanske någon. De blifva dock
i bästa fall endast ett palliativ för det onda, ty hemmets
o-vanor måste på dø flesta barnasinnen utöfva ett långt
mäktigare inflytande än skolans stränga disciplin. Dessutom är
flickornas skolgång, ty värr, ofta kort och fragmentarisk,
modern behöfver den äldre dottern hemma för att se efter yngre
syskon och redan vid 14 års ålder måste hon mången gång
ut för att sjelf förtjena sitt bröd, och i någon mån lätta
föräldrarnes bekymmer. Om hon då börjar sin bana såsom
barnflicka eller springflicka, passupp åt andra tjenare, hvad
inhem-tar hon väl derigenom? Ej heller är folkskolan ämnad att
dana dugliga tjenarinnor: oftast erhålla flickorna ej mer af
undervisningen derstädes än dess minimum och då dertill ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
