Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
qvinnans förmåga att tillegna sig en fulländad, konstnärlig
bildning, har den ej i och med detsamma iklädt sig förbindelsen
att, för vinnande af denna bildning, erbjuda henne samma
förmåner, som männen redan länge åtnjutit?"
Så frågade vi för ett år sedan *), väl med någon svag
förhoppning, att det spörjsmål vi vågat framställa skulle
upptagas af tidningspressen och sålunda göras till föremål för en
allmännare uppmärksamhet, men utan aning 0111 att frågan sä
snart, på ett så kraftigt och verksamt sätt skulle bringas å
bane, för att innan årets slut hafva erhållit den lyckligaste
lösning. Den man, hvilken framträdt för att föra den svenska
konstnärinnans talan inför liikets Ständer, är ingen fremling för
dem, hvilka ifra för beredandet af en vidsträcktare
verksamhet och en mera oberoende samhällsställning för den svenska
qvinnan, men liar mer än en gång, så i skrift som tal, yttrat
sina åsigter i dessa ämnen. Icke heller torde ban vara
o-känd för dem ibland våra läsare, hvilka med något intresse
följt en annan af våra mest brinnande riksdagsfrågor, den om
införande af en mildare brottmålslagstiftning. Äfven om vi
icke skulle förråda hans namn, äro vi således
öfvertyga-de att de flesta af våra läsare veta, att det var den
nitiske försvararen af H:r Bohnstedts förslag 0111 inrättande af
elementarläroverk för qvinliga lärjungar, den värme försvararen
af dödsstraffets afskaffande, Professor K. Olivecrona, hvilken
inför Rikets Ständer på ett så klokt och kraftigt sätt fört den
Svenska Konstnärinnans talan, utverkat för henne förmånen at
samma fria undervisning som manliga konstidkaro och
derigenom förvärfvat sig rätt till samma lifliga tacksamhet som af
hvarje tänkande svensk qvinna bör egnas hvar och en, hvilken,
med ord eller handling, med mer eller mindre framgång,
kämpat för hennes rätt.
Professor Olivecrona har icke åtnöjt sig med att intyga
qvinliga konstidkares rätt till åtnjutande af samma förmåner
som de manliga, i det han säger:
"Då vi ega mer än ett bevis derpå, att den Svenska
Qvinnan, alla hinder oaktadt, kan förvärfva en ej obetydlig
konstnärsskicklighet, kan uppträda såsom sjelfständigt skapande
konstnär— framkallas ovillkorligen den frågan: hvarför skall man
Sc 4:de "il-gången at’ denna Tidskrift sid. 270, Art, Staten och
Den Svenska. Konstnärinnan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
