Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
vi komma till den öfvertygelsen, att ej något är skapadt, utan
att dess verkan på, dess ändamål för det stora hela togs i
beräkning. Förbindelsen mellan tvenne i hvarandra inpassade delar
af en mekanisk inrättning kunna ej mer ögonskenligt bevisa, att
uppfinnaren deraf afvägt och bestämt dem för hvarandra, än ett
aktgifvande på mekanismen af den ofantliga naturkraft, som vi
kalla luft, måste öfvertyga oss om, att den af verldens Skapare
blifvit danad och afvägd för att tjena vissa och bestämda afsigter;
dess rörelser, dess förrättningar kunna derföre ej vara ett
slumpens verk. De äro, vi kunna vara förvissade derom, bestämda
af lagar, som göra alla delar, funktioner och rörelser af denna
kraft lika underkastade ordning och harmoni, som förhållandet är
med planeternas regelbundna rörelser i sina banor.
"Betrakta vi med uppmärksamhet naturens hushållning,
måste hvar och en med upplyst omdöme genom noggranna
iakttagelser känna sig öfvertygad om, att de lagar som styra så väl
luften som hafvet, bestämdes af Skaparen, när jordens
grundvalar lades, och att de sålunda måste bestå så länge denna jord
finnes till. För dem, som med en samvetsgrann forskningsanda
ge akt på de naturens agenter, hvilka verka på vår planet, blir
derföre ingen yttring af deras kraft meningslös. Vinden och reguet,
ångan och molnet, hafvets ebb och flod, färg, strömdrag, sälta,
djup och värme, himmelens färgskiftningar, luftens temperatur,
storleken af kusternas träd, formen af deras löf, glansen af deras
blommor — hvar och en af dessa kan betraktas såsom exponent
af vissa fysiska sammansättningar, och derföre såsom uttryck af
naturens verksamhet eller såsom det språk, hvarpå hon meddelar
oss de lagar hon lyder. Intet faktum, som vi sålunda inhemta,
kan anses ringa eller betydelselöst, ty i naturens stora bok är
hvarje sådant faktum en stafvelse, och det är genom att ihärdigt
samla dessa fäkta och hoplägga dessa stafvelser, som vi slutligen
kunna hoppas att rätt tyda språket i den ofantliga volym,
hvilken ligger utbredd för seglaren på oceanen så väl som för
tänkaren på bergets höjd" *).
Ar ej denna den kunskapsrike sjömannens uppfattning af
naturens studium vacker, ja, upplyftande, min unga läsarinna? Ilar
du någonsin rätt allvarligt tänkt dig in i detta snart sagdt
oändliga ämne, föreställt dig, att äfven du är en agent, en länk i den
för vårt svaga förstånd med outgrundlig vishet sammanfogade
*) Maury: The PhysicaL Ueography oi’ the Sea. London 1801.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
