Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
fördragsamhet och du skall tillbaka erfara välvilja och
deltagande. Det är i sanning en gyllene regel: "Allt det I viljen
menniskorna skola göra eder, det görer I ock dem".
Och nu ett ömt farväl, mitt älskade barn! Förtrösta af
allt ditt hjerta på Gud, den högsta kärleken, var tålig och
mild mot dina medmenniskor och särdeles mot dina élèver, var
ödmjuk i ditt sinne och haf frid med alla — se der den
nyårsönskning, som med många varma böner egnas dig
af din hulda Moder.
St—
II. — DET FÖRSTA STEGET.
"Det är icke godt att mannen är allena’ läse vi i
första Mose — — men hvad ser jag, hvilken oro i lägret!
hvad rörelse, hvad uppståndelse! framkallade af dessa gamla,
välkända ord! — Du, den ömmaste och omsorgsfullaste af alla
mödrar och husmödrar, hvarför stannar din moderliga blick så
dröjande vid våra begynnelseord och halkar derifrån öfver till
dina unga döttrar med ett så spörjande uttryck, såsom väntade
du, att just de vore påräknade att förljufva den der
öfverkla-gade ensamheten?
Och du, allvarlige, väldige statistiker, hvarför går du ifrån
det bibliska citatet omedelbart till dina tabeller och söker och
bläddrar? — Ah! du har funnit det redan! — tabellen öfver
Sveriges giftasvuxna befolkning! du tecknar dig till minnes
tvenne tal — du gör i hast en subtraktion och stannar med
ett vemodigt smålöje vid en rest — ett öfverskott — ett
ominöst pius af 283,578 på qvinnolinien — och äfven din blick
söker med en viss oro de unga döttrarna derborta.
Och du — den afhållna tanten i slägten — med de 40
åren tecknade i din lugna, fridfulla uppsyn — säg! var det
väl en suck du qväfde vid läsningen af vårt ingångsspråk? —
eller, ve mig, en gäspning! som du kanske af artighet för
mig lät passera krokvägen genom din ädla Romerska näsa. —
Men se, redan har den unga brorsdottren derborta nappat vårt
häfte ur din hand och läser, också hon, de oskyldiga
böijelse-orden. — Tjusande unga tärna! säg — hvarför stiger färgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>